En önskan som ger evig lycka.

De två vännerna är ute i den brännheta öknen och studerar några gamla ruiner. En av dem ropar helt plötsligt till.
- Jag har hittat något, kom får du se!
Den andra vännen snabbar sig dit och får se att sin vän håller upp en oljelampa som ser precis ut som den i Aladdin och lampan.
- Men vad är det du har hittat?
Han ler.
- Det ser ut som en magisk lampa.
Han putsar bort sanden från lampan. Då lyser den upp av ett rödaktigt rött sken. En eldslåga tänds i öppningen, precis som om han tänt oljelampan, den fungerar. Han blir så förvånad att han tappar den och tar ett steg bakåt.
- Oj, såg du?
Han pekar emot lampan och vännen nickar. Det börjar ryka om lågan och ett rödbrunt moln stiger upp. Och vips så visar sig den runda, blåa anden med en svart tofs på huvudet.
- Anden i lampan till er tjänst!
Anden bugar inför vännerna. Vännen som rusat dit stammar.
- Är, är legenden om Anden i lampan sann?
Anden nickar.
- Jo , den är sann. Men bara till viss del. På två sätt är det annorlunda än i de sagor ni hört.
Vännen som hittade oljelampan tittar med stora ögon på Anden.
- Hur menar du?
- Först så är det inte tre önskningar du nu får, utan bara en. Och sen då du önskat den så förstörs jag och lampan för alltid.
Oljelampahittaren kliar sig på huvudet.
- Så ingen kan önska något mer efter mig, eller göra min önskan ogjord.
Anden drar in luft och tittar honom djupt in i ögonen. Han pratar sakta, högt och tydligt.
- Exakt, så tänk noga efter vad du önskar dig så att du inte önskar dig något som du sedan vill få ogjort?
Mannen ler.
- Men jag behöver inte tänka efter mer, jag vet exakt vad jag ska önska.
Hans vän tar tag i hans arm och skakar.
- Ha inte så bråttom! Är du verkligen säker på att du vet vad du gör? Något kan ju bli fel, förstöra eller skapa någon annan katastrof. Den här chansen kommer aldrig tillbaka. Det är bara nu du verkligen har chansen att skapa dig evig lycka. 
- Jag vet!
Han vänder sig emot anden.
- Ande, jag önskar att mina vänner, mina barn och min käraste lever långa lyckliga liv.
Anden bugar sig.
- Din önskan är uppfylld.
Sedan förvandlas Anden och lampan till ett vit moln som sakta blåser bort med vinden och försvinner. Önskarens vän tar återigen tag i hans arm och skakar. Han är alldeles röd i ansiktet.
- Men är du galen? Varför önskade du inte även dig själv ett långt och lyckligt liv? Att du skulle bli lyckligast av alla.
- Min vän, jag hade bara en önskan.
- Ja precis, varför slösade du bort den på andra? visst är det nobelt, snällt och så, men du önskade ju inget åt dig själv.
Vännen skakar på huvudet.
- Du har fel, jag önskade mig allt.
- Alltså nu fattar jag inget. Jag hörde ju att du önskade dina vänner, dina barn och din käresta lycka och inget åt dig själv.
- Gjorde jag inte?
- Vad menar du, nu får du förklara dig?
Han ler tar tag i sin väns axlar och tittar honom djupt in i hans ögon.
- Än vad som kommer att ske, och även om jag dör en hemsk död innan solen går ner ikväll så vet jag nu att du och alla mina andra vänner, att mina barn och min käresta som jag vill allt väl kommer att leva långa lyckliga liv. Det gör att jag är så lycklig och så tacksam att jag nu upplever det lyckligaste ögonblicket som går att uppleva. Och jag kommer att vara världens lyckligaste människa under resten av mitt liv, och även om jag på något sätt kommer att leva vidare efter min död så kommer jag tack vare att jag vet att mina kära är lyckliga fortsätta att vara evigt lycklig även då.

Lars Granlöf