Ge aldrig upp, och lyckan följer dig.

Har idag visat film och bokklassikern "Den oändliga historien" för elever i sexan. Och som vanligt så fångar filmen mig, och eleverna.
Den är så full av budskap, symbolik och filosofi att varje gång jag ser den så ger den mig något nytt att fundera på.
Filmen är en jättebra inledning till så mycket skolarbete, litteraturklassiker, sagor, etik o moral, positivt tänkande. Människovärdet, vårt sanna jag, med mera, med mera.
Idag tänkte jag på ett av budskapen, att om vi människor förlorar vår fantasi och vårt hopp så blir det Ingentinget, tomheten, förtvivlan och hopplösheten som vinner över Fantasien och våra möjligheter. Låt mig citera Lyckodraken:
- Ge aldrig upp, och lyckan följer dig.

Om en elev slutar att kämpa i skolan, inte orkar plugga mer då det gått dåligt, eller om lärare ger upp sina försök att lära eleven så är det enkelt att inse att inlärningen riskerar att stanna av. Och då minskar chansen att saker som gör de barnen lyckliga senare i livet sker.
Men det är inte bara i skolan det kan bli så, det gäller i livet i stort. T.ex. i ekonomi, hälsa och i kärlek. Den som vågar hoppas, tro och som aldrig ger upp de önskningar, den fantasi och de drömmar dess hjärta har och kämpar med ett gott hjärta för att de ska förverkligas ökar möjligheterna till att de allt oftare får rida på Lyckodraken.

Under ständig rörelse!

Det vi är och var vi står är under ständig rörelse och i relation till andra. 

Det viktiga är inte var vi kommer ifrån, vad vi är eller står utan åt vilket håll vi är på väg eller vill i relation till andra. Hur vi vill, på vilket sätt och åt vilket håll vi drömmer om och försöker att resa vidare på.

Hur vi förhåller oss till andra påverkar vår resa, öppnar och skapar eller stänger och förvillar. Om vi låter vårt inre ljus stråla på andra och genom molnen så blir stigarna ljusare och valen lättare, det blir enklare att undvika att gå vilse. Men än vad vi väljer så kommer vi en då att fortsätta att vara under ständig rörelse och förändring i relation till alla och allt annat. Så ta det tillfället i akt som livet ger och låt ditt hjärta och dina drömmar påverka den rörelseriktning som du är på väg in i din framtid efter.

Drömmen om ljuset, hoppet och kärleken är ett attraktivt vägval (tycker jag, vad tycker du?).

Älska dig själv!

Att älska sig själv är inte att tro att man är bäst,
vet mest eller aldrig har eller gör fel.

Att älska sig själv är inte att roffa åt sig på andras bekostnad,
att rösta på något för att det gynnar sig själv mest, eller att aldrig dela med sig.

Att älska sig själv är inte att döma ut eller missunna andra för att de inte är som,
gör som, tycker som eller vill det samma som du.

Att älska sig själv är att inse att du är så värdefull att du har rätt att utveckla dig själv
och att sträva efter att försöka förverkliga sina drömmar.

Att älska sig själv är att göra sitt liv lättare att leva,
ger de som står dig nära värme och de du träffar på glädje

Att älska sig själv är att sprida tro, hopp och kärlek
till världen runt omkring dig.

 

En fin solnedgångsbild från altanen runt stugan i Skarviken, vid Burträsksjön 2014.

Jag vill tacka sommaren 2014 i Skarviken
för dess skönhet, värme och den vackra magin
för den styrka, stillhet, energi och kraft den gav
för de minnen, den längtan och förhoppningar den uppfyllde
för det hopp, de drömmarna, och den framtidstro den enkelt skapade

Mina underbara barn

Blir så lycklig då jag tänker på mina barn. Jag har haft så många fina stunder med dem. De är verkligen de bästa man kan ha. De har under hela sin barndom varit mitt solsken. De har naturligtvis haft problem, sjukdomar o sorg. Men på något sätt så har det stärkt vårat band. Det känns faktiskt lite konstigt att inte vara lika inblandad i deras liv nu, att det inte är jag som får ringa doktorn, skolan eller jobbet åt dem, men råd till dem ger jag gärna o ofta då de vill, försöker aldrig bestämma över dem, bara finnas till. För mig är det viktigt att de får följa deras hjärtan, inte ha dåligt samvete för det, speciellt gentemot mig. O jag vill inte heller att rädsla ska styra deras liv, att riskerna för att misslyckas, vad andra tycker o tror, o gamla invanda mönster ska styra dem, de bör få vara kaptener över deras skepp på färden över livets ocean. Vi träffas ibland o jag har tillfälle att njuta av deras existens. Ibland behöver de min hjälp, o ibland ställer de upp för mig. De vet allt om mig o älskar mig en då, jag älskar dem oavsett vad de fattar för beslut. Att veta att de finns, att veta att det vi har mellan varandra är ovillkorlig kärlek gör bara det i sig att jag vet om att mitt liv är bra.

Mycket annat går också bra i mitt liv nuförtiden också. Jobb, ekonomi, vänner m.m. Jag har råd o resa emellanåt. Utan att försämra min ekonomi. Jag älskar mitt jobb, och har dessutom ett par extra arbeten. Är igång nästan jämnt, o gillar att ha det så. Jag spelar dessutom teater i underbara Prismateatergruppen. Läser ibland poesi på scenen o tillsammans med Döda poeters sällskap som är fullt av fantastiska människor. Föreläser i filosofi och har skrivkurser. Försöker dessutom hinna med o skriva på mina kommande böcker då o då. Kanske är det så att jag inte har så mkt tid över till mina vänner som jag skulle vilja, men de har för det mesta fullt upp också. I sommar ska jag bo en månad i en sommarstuga vid Burträsksjön, uppleva en av de tre av mina önskedrömmar. Den andra har jag ju möjlighet att uppleva då o då också, att resa o se denna världs under.

O dessutom så ser min framtidsprognos väldigt fin ut, med reservation för allt som kan ske i livet som kan överraska. Läste någon gång något klokt. Ta det lugnt, kontroll finns ändå inte. Men att sträva efter att det ska bli bra, o vara glad för att det kan bli så, för de små miraklerna på vägen gör så mkt för ens inre välmående. Visst finns det saker som inte är som de borde i mitt liv, t.ex. mitt knä som blir sämre o sämre. Vänner o nära o kära som har problem i sina liv som jag inget kan göra åt, bara lyssna o försöka stötta då vi pratas vid eller träffas.  

Jag har dock lärt mig att acceptera som det är, mina tillkommakortande, känslor o att det inte alltid blir som man önskar.  O jag har också accepterat att en del av de sakerna kan jag inte göra något åt. Jag ägnar min energi åt det jag kan göra något åt, det jag blir glad av.
Mina nära o de jag håller kär
t.ex. mina underbara barn
ni finns alla i mitt hjärta för evigt.

Tänk, tänk, tänk mycket och positivt

Ibland säger någon "Tänk inte så mkt"

O då det gäller elaka, oroliga och bittra tankar håller jag med. För det förgiftar oss, och det inte bara som en liknelse på det sätt Buddha så klokt citerar i nedanstående  bild. För sådana tankar bryter ner oss på riktigt, gör oss sjuka, o minskar chansen för att det ska gå bra för oss (vill dock här också påpeka att då man väl blivit sjuk, har någon psykisk sjukdom eller andra sjukdomar typ anorexia så är det inte längre vi utan sjukdomen som tänker dessa tankar åt oss, det är sjukdomens som har kontroll över oss, o ett sådant tillstånd är inte lätt att bryta sig ur (o faktum är att dessa känslor är i sig så starka att de kan styra oss, visst har väl de flesta av oss någon gång gjort något vi egentligen inte alls vill i ilskan?)). Att tänka negativt gör oss till energitjuvar som andra drar sig för att umgås med, o många blir motvilliga till att stötta oss, vi skrämmer iväg de vi vill ha nära, behöver, är i behov av hjälp eller tjänster av  från våra liv. Ja det finns till o med de som kan börja tycka illa om oss för det, o blir därmed mer motvilliga till att hjälpa oss, ja de kan t.o.m. få för sig att snacka skit om oss eller försöka förstöra för oss, för i deras ögon blir vi någon jobbig, ja kanske t.o.m. en de tycker är en skitstövel, som de tycker att det är rätt åt då de går dåligt.

Dessutom är det ju så att det mesta vi oroar oss för aldrig sker, o att de flesta inte tycker så illa om oss som vi ofta tänker. Jag har pratat med så många i vuxen ålder som hävdat att de alltid gillat mig, tyckt om mig, m.m. O jag har gått omkring o trott motsatsen, o mått dåligt över det helt i onödan. Hade jag tänkt att de gillade mig, även om jag inte visste egentligen så hade jag ju strålat mera, o dragit till mig mer av det jag velat skulle ske.
 

Att tänka för mycket positivt, att leta möjligheter och lösningar på t.ex. problem och konflikter det är bra för oss. Om vi drömmer, tror på livet, oss själva o att det ska gå bra, om vi tänker med vårt hjärta, alltså bryr oss, är omtänksamma och kärleksfulla så blir livet lättare bara av det. Det kanske låter som svammel, men det är definitivt roligare att gå omkring o vara glad o optimistisk än att gå omkring o vara bitter o pessimistisk (oavsett om man har rätt eller fel, något är orättvist, eller att man blivit behandlad illa). O det är i många fall ett val vi har. Att tänka med hjärtat gör att vi strålar, tänk på det själv,  de ni träffar som strålar och ger energi är faktiskt trevliga o välgörande att umgås med. Och automatiskt behandlar ni dem oftare bättre, o hjälper dem mer. Så då det gäller positivism, snällhet, kärlek o omtänksamhet kan man aldrig tänka för mkt.
Så tänk, tänk, tänk mycket o positivt...
O förmedla, sprid och dela med er av era positiva tankar. Om ni dessutom försöker lära o hjälpa andra att tänka gladare, positivare och mer kärleksfullt så försöker ni ju också att göra deras liv bättre. O om ni lyckas lära någon att tänka positivare så finns det ju sen en till människa som ni kommer att bli glad över att träffa o umgås med. Ni berikar alltså deras liv, ditt eget och alla andras liv genom att hjälpa dem tro på livet. O då kan de ju aldrig tänka för mkt för det blir välgörande för dem att tänka hur mkt som det bara går.

Så tänk, tänk, tänk mycket o positivt.

Min värld!

Tack Björnåkerskolan, kollegor o elever, vi ses igen den 11 augusti
Tack Prismateatern, vänner o skådespelare, vi ses ju den 19 augusti
Tack ödet, överraskningar o glädjeämnen, vi ses ju om och om igen
Tack livet, upplevelserna o lyckokänslorna, som är hela min värld 

Hej Resturang Los Caracoles i Barcelona, äter hos er nu på fredag
Hej stugan i Skarviken vid Burträsksjön, flyttar in i dig den 1 Juli
Hej alla andra ni underbara mäniskor, jag hoppas vi ses snart igen
Hej dit jag ska åka till under jullovsresan, någonstans i min värld





En av de Damernas värld från 1942 i perfekt skick som jag hittade
då vi städade o slängde saker på skolan. Kunde inte låta bli o spara dem.

 

Kan det vara så att vad som sker och det som skapade Big Bang är att all materia i det observerbara universum dras isär av en enorm kraft utifrån?

Anta att det var så att allt pekar på att det logiska är att då Big Bangs explosions krafts acceleration avtar så kommer gravitationen från den kraft som slungade iväg den materian som Big Bang explosionen kastade ut att få allt att implodera.
Men att det sedan visar sig att den teorin är fel och att då det visar sig att materian inte imploderar utan fortsätter och expandera så är det logiska att det måste finnas någon annan kraft som får alltet att fortsätta att expandera.
Den allmänna teorin har länge varit att det är den mörka energin (kallas mörk för att vi inte ser eller kan mäta den( denna mörka energi ska inte förväxlas med mörk materia, för mörk materia är materia som vi inte kan se eftersom din inte avger ljus, som alltså för våra mätinstrument är osynliga))som påskyndar eller förlänger den accelererade expansionen. Då det mesta mätningarna och uträkningar som nu finns tyder på att universum inte bara expanderar utan även är oändligt eftersom inga mätningar visar på någon form att triangelkrökning som på jorden kan bevisa att jorden är nästan rund även om vi inte haft möjligheten att observera klotet utifrån o konstatera att så är fallet. O det även utanför den del av universum som är möjligt att observera. Då är frågan, vad är det som gör att universumet verkar fortsätta att expandera? Den mörka energin? Eller kan det vara något annat? Kan det vara så att i det som finns utanför det observerbara universum någon kraft som är stark nog att dra isär det oberverbara universum i en accelererande takt även om gravitation som vetenskapen tidigare trodde att den skapade Big krasch existerar? Om det är så att det utanför det observerbara universum finns en sådan kraft, hur stark är den? Det logiska är iaf att den måste vara enorm eftersom den är starkare än gravitationen från Big Bangs all materia, den omätbara gravitaionskraften som finns i den svarta materian, svarta energin och svarta hål som är så kraftiga att de till och med får ljus o tid att inte bara krökas utan att sugas in o slukas.
Och isf om den kraften som finns utanför det observerbara universum logiskt sätt är så stark, är det möjligt att det var den kraften som en gång, vid det som länge kallats tidens start (vilket iofs också nu troligen visat sig inte stämma, det logiska är troligen nu att även tiden fanns innan och alltid kommer att finnas, alltså vara evig) var det som skapade Big Bang? Att det inte var en explosion som fick Big Bang att expandera, att det inte var explosionsenergi som fick dess materia att slungas ut och att dess gravitationskraft en dag vid tidens ände kommer att skapa en implosion. Kan det logiska svaret vara att den okända omätbara gravitationskraften som finns ute i det ej observerbara universum var det som fick materian som fanns i Big Bang och som skapade det vi tidigare kallade universum var det som orsakade det vi länge kallat Big Bang, att det Big Banget istället var en massa materia och energi som inte längre kunde motstå denna yttre kraft som drog isär den utifrån och fick den att expanderade i en accelererande fart. Och frågan är då, vilken kraft är det som finns där ute som är så stark att den kan dra isär det vi länge kallat för allt?