tisdag 26 januari 2010

Sport för er

Det är tur att sport finns så att många får känna en stunds glädje därför att det laget eller idrottsmannen de hejar på lyckas med något, ja till och med vinner.
Att heja på ett lag fyller för många en viktig funktion törs jag påstå utan att ha forskat det minsta i ämnet.
För det första så vinner de flesta lag någon gång, inte ens de lag som är sist i en serie förlorar alla matcher (kan säkert finnas något undanta, men få är de i så fall). I alla fall någon gång per år får lagets supportrar känna glädje över en seger, får känna det adrenalinet som vi pumpas upp av då vi vinner.
Men det är inte bara det, människan är en social varelse vars främsta överlevnadsstrategi är att samarbeta med andra. Att få känna att just den flock som vi tillhör får en framgång ger en massa behagliga endorfiner som får oss att må väl. En ljuv smak av succé. En succé som gör att de som annars känner sig som riktiga looser får vara vinnare för en stund.
O det är bra, punkt slut.
Kanske säger någon att det är en illusion av riktig lycka, ja visst, men vad spelar det för roll, om den illusionen gör många lyckliga.

Men för mig… Ja, jag har som tappat suget för idrott. Både som utövare och av att se det. Knappt travet lockar mig längre, det fast jag gör travrader åt många andra.
Och visst skulle det glädja mig om min dotter började tävla i karate igen, och får stå överst på pallen igen. Den glädje hon kände då hon vann värmde verkligen hennes faders hjärta. Men hittar hon lyckan någon annanstans så gör det mig lika glad, det är att hon och hennes bror är lyckliga som är det viktiga, inte varför.

Kom ihåg. Det är genom våra känslor vi upplever våra liv. Utan dem kan vi inte ens fatta beslut. Våra känslor är vårt sanna jag.
Så var vän med dina känslor, lev med dem, inte mot dem.
Men kör försiktigt, känslor kan stegra iväg om du förlorar kontrollen.
Känslor är det vackraste vi har, de vackraste vi är. Därför respektera dina känslor, och acceptera andras.
Och jag önskar att du får i dig så stor del av lyckokakan som det går i dit liv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar