Sagan om kärleksplaneten.

Det var en gång för länge sen en planet som var skapad av den renaste kärleken. Den var och bestod enbart av kärlek. På den planeten levde det ett par som älskade varandra innerligt. Alla som såg dem tillsammans log, deras kärlek skapade och spred sådan glädje och ett sådant ljus att allt och alla fick ta del av den. Även Skaparen och änglarna sjöng deras allra ljuvaste arier inspirerade av de älskades klara ljus.

Men i den vackraste av alla änglarna så växte sig en avund skugga större och större.  Ljuset från de älskade tu var så starkt att fler och fler valde att titta på deras kärleksljus istället för att beundra ängelns skönhet. Dagen då de älskade skulle förenas i äktenskapets famn så växte sig hatets eld så stark inom ängeln att den i vredesmod slungade en mindre himlakropp full med mörker emot kärleksplaneten för att förstöra den och släcka ljuset de älskade spred så att ängelns skönhet än en gång skulle synas klarast, vara det som beundrades mest av allt.

Skaparen såg med sorg på vad som skedde och blev vred på ängeln. Ängeln blev fördömd, förvissad från himlen ner till det eviga mörkret. Planeterna som krockad formade skaparen sakta med säkert om till en ny planet bestående av både skugga och ljus. Alla som levat på kärleksplaneten gav han i gåva att de skulle reinkarneras om och om igen på den nya planeten tills de lärt sig att balansera den mörka och den ljusa sidan på den nyskapade världen. Denna uppgift fick de av skaparen för att det var nödvändigt att detta skulle ske innan skaparen kunde återkapa kärleksplaneten igen. Men för att personerna skulle vara redo för att påbörja sitt kall var de tvingade att självmant välja att återskapa en planet bestående av villkorslös kärlek i sitt inre först, i sitt eget hjärta. Att komma fram till insikten att de själva borde skapa en kärleksplanet i sitt hjärta var dock inte så lätt eller självklart val som det låter, ängelns skugga lockar dem alla hela tiden med sin illusion om skönhets glans. Då någon person lyckas med att stå emot skuggans lockelse och kommer fram till att de kan skapa en kärleksplanet i sitt hjärta så förvandlas de till kärlekens riddare, de som ägnar sitt liv åt att spridda kärlek och ljus till alla för att skuggan en dag ska kunna besegras.  

Det älskade paret gav han i uppgift att finna varandra igen, att återförenas i gemensam villkorslös kärlek. Den dagen det skulle ske skulle också ljuset slutligen kunna besegra skuggan och kärleksplaneten än en gång bli en verklighet för alla. För att de skulle kunna finna varandra skapade han en skör tråd av kärlekshopp emellan dem som inte går att kapa. Den tråden drar dem till varandra än vad de födds som, än hur omöjlig deras kärlek tillsynes är.

Då den fördömde ängeln såg detta förstod den att han och de som han lurat att ställa upp på hans sida med lögnen om skönhetens kraft  måste skapa mer än skugga för att hålla de två älskade ifrån varandra. Ängeln och hans kompanjoner skapade därför en barriär av eld, en eld av ilska, hat, bitterhet, missunnsamhet, misstänksamhet och alla andra tänkbara negativa nedbrytande känslor.  Den kraftigaste av de känslorna ängeln använde sig av för att skapa barriären var den mest ogenomträngbara av dem alla, den som är näst intill omöjlig att besegra, rädslan för kärlek. Han la denna eldbarriär emellan de älskade, så att varje gång de träffade på varandra i de olika liv de skulle leva så skulle de bränna sig, bränna sig så allvarligt att ingen av dem skulle våga att försöka ta sig igenom barriären för att göra världen hel igen. Eldbarriären framkallar dessutom en illusion som skapar missförstånd och misstänksamhet emellan de två älskade så att de hela tiden tror att den andre vill den illa, att allt den andre tar sig till gör den för att skada. Denna illusion som ängeln skapade medförde att ingen av dem ser att allt den andre vill är att återförenas i den kärlek som de båda hyser för varandra, som gör dem hela igen.
   Deras kärlek till varandra har därför blivit en plågsam förbannelse för dem båda, för mellan dem finns kärlekshoppets sköra tråd, en oemotståndlig inre längtan efter varandra som medför att de liv efter liv dras till varandra. Då de träffar varandra händer det varje gång, kärleksljuset tänds och allt som är gott ser ut att vinna över skuggan en kort stund, ett kort magiskt ögonblick. Varje gång detta sker slår dock alltid ängels eldbarriär till och de älskade bränner sig så svårt att resterande del av deras liv blir en ständig plåga, en omöjlig kamp mellan längtan och rädsla för varandra. Ingen av gångerna detta skett har dock  barriären lyckats med att bränna av tråden emellan dem.  För inget kan kapa hoppets tråd,  hoppet om att den dag då ljuset tänds igen kommer. Att en dag kommer då ljuset gör att alla ser planeten i sitt sanna ljus, får alla på den här jorden att förstå att de alla och allt som finns här är villkorslös kärlek och inget annat.

  Ju fler som lyckas återskapa kärleksplaneten inom sig och uppgraderas till ljusspridare desto större blir chansen att skuggans kraft försvagas,  att de två älskade en dag lyckas stå emot smärtan och illusionen som eldbarriären skapar. Att  tråden emellan dem kommer att dra dem igenom allt hemskt som barriären framkallar och att de sedan återförenas. För den dagen då de älskade kommer att återförenas och de äntligen kan ingå i äktenskap så kommer också kärleksplaneten att återskapas, vår värld kommer än en gång att bestå av kärlek och enbart av kärlek. Även den vackraste av änglarna och de som förvillats att kämpa på ängelns sida för att bevara skuggan kommer att bli benådade och få ta del av kärleksljuset som vi då alla tillsammans skapat och allt egentligen består av.
  Sen levde de lyckliga i alla sina dagar.