Nuet

Att jag skriver dessa rader nu har o göra med en massa olika saker som tidigare skett(ex att jag lärt mig skriva(visst halvdåligt men…)). Det har dessutom o göra med en massa saker som kommer att ske, eller framför allt saker som jag tror, hoppas eller är rädd för att det ska ske.

Alltså så är  just detta ”nu” det som har hänt o det som skall/eventuellt kommer att ske (liksom alla andra ”nu” som existerat o kommer att existera).

Nuet enbart i sig själv existerar därför ej, ledsen om jag gör alla som tror på att leva i nuet ledsna för att jag skriver så.

Tänk er om jag i mitten eller slutet en bok, i en teaterföreställning eller i en film helt plötsligt lägger till en scen som inte har något o göra med vad som boken, teaterföreställningen eller filmen tidigare handlat om, som helt befinner sig utanför intrigen. Eller att den scenen inte kommer orsaka något annat framöver, inte ha några konsekvenser i boken, teaterföreställningen eller filmens kommande handling. Ja då skulle alla som skulle korrekturläsa ifrågasätta varför jag överhuvudtaget tar med scenen, o dessutom skulle knappast den eventuella publiken inte förstå , förmodligen tycka att manuset var mysko, ja förmodligen obegripligt o troligen dåligt.

Så kom ihåg i alla stunder som du försöker leva i nuet, att för att nuet ska bli förståligt/ i ett litterärt o kanske i troligen i ditt livsperspektiv bra, så bör (förmodligen måste) det vara samlänkat med det som har skett o det som kan komma o ske.

Så att leva i nuet är att leva i allt som varit o allt som kommer att bli, alltså i alltet.