onsdag 29 maj 2013

Hjälp dem att bli fria från...

Om någon berättar anledningen är det ofta lättare att förstå varför.

Men tråkigt nog är det oftast att orsaken till varför någon inte berättar hela sanningen att det är något annat som de utsätts för som är så hemskt att de är rädda för att tala om det, tror att de måste dölja det. Tänk på detta innan du dömer! Du kanske ska hjälpa dem stället. Hjälpa dem att komma ifrån den situationen som gör dem så rädd att de inte berättar sanningen om varför.



Orsaken till varför kan vara att hon är utsatt för något hemskt som hon behöver hjälp med att komma ifrån.


Orsaken till varför kan vara att barnet är utsatt för något hemskt som barnet behöver hjälp med att slippa i hemmet eller på skolan.

fredag 24 maj 2013

Tolkning av min dröm


Ni som är mina trogna läsare kanske minns drömmen som jag la ut här på bloggen för ett par dar sen

http://slappmigfri.blogspot.se/2013/05/pojke-ovanfor-molnen.html


Har nu fått denna tolkning av Kristina Ryglert.

Vilken vacker dröm,linan är som navelsträngen till din barndom och ditt högre jag, du har verkligen en kontakt både med barndomen och ditt högre jag,och den åldern du pratar om är en känslig ålder när man är barn,det händer mycket och man är på väg in i den lilla tonåren,alltås första fasen till tonåren för att komma in i vuxenåldern så småningom,och där kan det bli en känsla av att man måste klippa ytterligare en navelsträng och finna sig själv,och man kan känna sig just lite upp och ner under den tiden,och det kan kännas lite skrämmande men samtidigt facinerande över vad man har för egenskaper inom sig och över vem man är och vart man är på väg inom sig i sitt växande till vuxen,sängramen är den jordade symbolen i drömmen,symbolen för att hålla sig förankrad i sitt privata liv och här på jorden,jag ser pojken du träffar som din guide som följer med dig,din inte intuition som säger att du kommer att lyckas ,lita på flödet,men håll dig samtidigt på jorden,i ditt sunda förnuft.


Måste säga att jag tycker att det är kloka råd just till mig. För jag har verkligen en tendens att flyga iväg då något sker som jag tycker är trevligt. För även om jag läst filosof, speciellt om just känslors betydelse och påverkan  o en massa annat som borde ha gjort mig klokare, så blir jag lätt i affekt då något trevligt händer. På ett sätt tycker jag att det är är rätt, för då något är trevligt så bör man passa på att njuta av det. Problemet med mig är nog att jag blir lite "för mycket" då. Som jämnt annars då det gäller det mesta annat också för den delen. Och det kan nog bli lite skrämmande. Men snälla var inte rädd för mig då jag är i sådan affekt. Jag är ju bara glad, vill ju bara väl. Tro mig!

För övrigt så drömde jag en väldigt vacker dröm inatt också. En dröm som har medfört att jag även vandrar in i denna dag med ett brett leende. Mer om den kanske senare. Nu måste jag till Björnåkersskolan i Burträsk, mina lärarkollegor väntar mig. Våra fina elever har ledigt idag.

Keep on smilling!




torsdag 23 maj 2013

The Sun! A happy Puppy!


The Sun!
 
A happy Puppy!
 
This weekend I will sing Puppy love for an audiance in Umeå

Today the sun is smilling for  an audiance inside me

This is not a Puppy love


Is the answer up above
 

onsdag 22 maj 2013

Pojke ovanför molnen


Drömde att jag var i någon högt belägen ljus stad. Tror att jag var pojke, men är osäker på den fronten, och att jag lekte tillsammans med en annan ospecificerad pojke, är ännu mer osäker på den personen eftersom jag aldrig såg ansiktet eller något sådant under hela drömmen, personen var bara där hela tiden.


I en sängram av svarvat mörkbrunrött trä som var i typ 8-10års åldern storlek hade vi knytt fast en lina och lagt ut någon form av för mig okänt bete. Linan sträckte sig rakt ut i stan och jag såg inte, ändan, betet. Då nappade det, inte överraskande, det var som att jag visste att det skulle ske, och sängramen dras iväg. Jag och pojken tar tag i ramen med våra händer, men vi drar inte in fångsten utan den drar iväg oss. men inte iväg igenom stan utan rakt upp i himlen, vi hänger o klänger där i sänggaveln. Vad det nu än är som nappat så drar oss högt upp i skyn och till och med upp över de vita molnen. Då vi är så högt som flygplan som mest kan stiga (visste bara att det var så högt vi var) så känner jag både en fascination och lite skräck över hur högt vi är, förundran över hur vackra molnen är från sådan höjd. Tillslut är vi så högt att det inte är någon tyngdkraft längre. Men vi är inte rymden utan det är ljust soligt och jag ser ännu molnen från ovan. Linan är nu halvslak och går inte uppåt längre utan framåt där uppe i himlen. Då vi nu håller i sängramen så hänger våra fötter uppåt, det är svalt på ett härligt sätt, känner mig säker på att jag lyckats, med vad vet jag inte, för på något sätt är det inte att dra in fångsten som jag tänker på, vet inte ens vad det är som dragit fram oss, det bara är.

When you remember when you can’t forget
you know that it was
a moment



tisdag 21 maj 2013

Det som de flesta ångrar är att de inte försökte följa sin dröm.


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14312905.ab?fb_action_ids=10151599318642570&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582

Denna artikel handlar om att det som de flesta säger sig ångra mest då de ligger på dödsbädden är att de inte försökte uppfylla sina drömmar, att de lyssnade på de som försökte övertala dem att inte försöka.

Tänkte på en annan sak då det gäller det. Tänk så många som aldrig får möjligheten att välja sin dröm. Förmodligen är det så att de allra flesta mäniskor på jorden aldrig får chansen alls. Då oftast beroende på var, när och under vilka förhållande de lever i. Så om någon hör till de extremt få som någon gång får chansen att välja sin dröm så är de på ett sätt redan lyckligt lottade.
Det kan ju då tyckas att det är en synd att inte välja att följa sin dröm, eller framförallt att försöka övertala andra att inte ta chansen. För jag förstår om de som inte vågade sedan ångrar att de inte tog chansen. Livet har lärt mig att om jag får chansen mot all förmodan så skulle jag inte tveka alls.

Men många gånger är naturligtvis de argument som de som försöker övertala någon att inte följa sin dröm relevanta, den väg en dröm leder en efter innehåller oftast mer risker och besvikna tårar än den vanliga säkra. Men eftersom ingen av oss med absolut säkerhet kan säga hur det kommer att bli för någon, även om vi har erfarenheter av att det oftast misslyckas. Så hoppas jag att jag är så närvarande och medveten i en sådan situation då jag har möjlighet att påverka, att jag skulle råda den personen att åtminstone försöka förverkliga sin dröm.
Jag hoppas att jag skulle säga något liknande som det Noah sa till Allie i Notebook (anpassat efter den dröm det i det aktuella fallet handlar om).

“So it's not gonna be easy. It's gonna be really hard. We're gonna have to work at this every day, but I want to do that because I want you. I want all of you, for ever, you and me, every day.”

Eller som jag själv en gång skrev till en person då denne var tveksam över om denne skulle följa sin dåvarande dröm.

”En stund i en famn än bättre än en livstid utan”



I filmen säger de här
"If you are a Bird, I am a bird"
Och det är säkert ordspråket
"Bättre en fågel i handen än tio i skogen"
de hänvisar till.
Mitt bidrag som jag en gång gav är
"A moment in one's arms is better than a lifetime without"

 PS. För mig är inte bara min dröm den som är nummer ETT på listan över det jag vill göra, och det som jag skulle ångra mest om jag inte tog chansen. Det är också nummer ALLT, så alltså skulle jag aldrig sätta mig i den situationen att jag skulle behöva ångra mig för att jag inte tog chansen ifall det miraklet skede, att jag fick chansen.

söndag 12 maj 2013

I'll Be Seeing You


Att jag nu sett The Notebook ikväll, igen, denna söndagskväll. Bara 4 dagar efter att jag grät mig igenom den sist, bevisar väl hur knäpp jag blivit? Men vadå? Noah skrev ju faktiskt ett brev om dagen till Allie i 365 dagar så...
Men på något sätt så kanske tårar som ändå vet om att de tårarna som kommer innan slutet av filmen är tårar som i all smärta är glada för att kärleken tillslut kommer att segra för Noah och Allie lindrar. De blir tårar som är lättare att uthärda än de tårarna som gråts utan något hopp om att få uppleva fler I'll Be Seeing You.


Videon; I'll Be Seeing You http://www.youtube.com/watch?v=cfc4AaKsqAU från filmen Notebook.





Videon; On the lake http://www.youtube.com/watch?v=4IdL-I12Zs0 från filmen Notebook.



Då jag tänker på sjön jag rodde på då det var som flest fåglar runt båten under mitt liv så blir jag lite galet snurrig. Sjöns yta var så spegelblank att både mitt flöte eller det bete jag lagt ut och försökte locka regnbågen med inte störde det minsta, vara bara en del av den vackra tavla de ögonblicken var i väntan på att jag skulle fånga skatten som då och då glimtade till nere i sjön. Sjöfåglarna gled fram på ytan likt magiska lyktor och husen från byn runt tjärnen speglades så klart på ytan att det var som att sjöytan var en port till en annan värld, paradiset, till en ljus framtid. Minns att jag tittade på husen och tänkte, så vill jag bo. Då jag sedan levat ett lyckligt liv där och blivit gammal så såg jag mig själv sittande i min rullstol på grässlänten mellan husen och sjön, tittandes på den rogivande ytan. Jag skulle få uppleva den friden!
Nu var det faktiskt solnedgång då jag upplevde detta, och det blev inte mitt öde. Men jag är glad endå, för den vackraste skatt jag sett i mitt liv och som jag unnar all lycka som går att få har faktiskt följt sitt livs regnbåge ditt och har förhoppningsvis hittat porten till sitt paradis där, funnit skatten som jag fick se en glimt av i sjön den kvällen.
Så då jag en kväll sluter ögonlocken för sista gången ska jag le och tänka på den kvällen. Vem vet, kanske kommer jag att då i min allra sista dröm få ro där igen, in i kvällsdimman på mina önskedrömmars sjö och få uppleva iaf en gång ett I'll Be Seeing You, få se min skatt vinka åt mig ett sista farväl till mig innan jag reser iväg genom den himmelska porten.

torsdag 9 maj 2013

Notebook


Regnet smattrar på min stora ruta här i min lilla ensamma etta
o knäpp som jag är har jag sett filmen Notebook denna afton
det är tur att facebook finns till så att jag kan genera mig själv
genom att berätta att och jag grät från första till sista filmrutan
så att inte mina tårar och det hamrande hjärtat ingen nytta har
för jag är glad att det finns de som får uppleva den där kramen
som säger att nu är det vi två, att kärleken kan segra trots allt





”Do you think that our love can create miracles”
“Yes I do, that’s what brings you back to me every time”.
Nu tror jag att jag går ut och sätter mig i regnet…

tisdag 7 maj 2013

Sanningen om de 1000 vackraste dikterna som finns


Det svåraste är inte
att skriva de 1000 vackraste dikterna som finns
om den vackraste av alla drömmar
Det svåra är att finna orden
som förverkligar den
gör drömmen
Sann





lördag 4 maj 2013

Kärleken

Om det är så att det är så enkelt att en dikt som står i biblen är sanningen
så kunde jag inget annat göra än köpa tavlan på vilken de raderna stod
och sätta upp den i hallen, för jag vill ju att alla som kommer till mig
ska välkommnas av det budskapet
det var de jag menade med
"hallen och hallen"
osv...
inget annat
Nu tror iofs inte jag heller
på tillfälligheter
o förstår hur omöjligt det är att göra reaktioner ogjorda
Men då det gäller det andra sagt så...

men en sak är endå ännu och förevigt sant och det är diktens innehåll
för...

Kärleken
...
...
allt den bär, allt den tror
allt hoppas den
allt uthärdar den

Tack för att det är så!




fredag 3 maj 2013

We belong...

Have you thought about how long we have come about it baby
you´re still the one I want
the one I will be true to forever

Whatever they have said too you about me
one thing is still true
that is that you’re are still the one for me
the one...
the one I love
the one I dream about
you´re still the one I want forever
the one I will treat with al love my heart holds

Have you ever thought about that it could be you and me baby
that will make us whole
the two that will go on forever