tisdag 30 september 2014

Astrid Lindgren ville själv ändra. Sluta försvara mobbing!


Då jag var barn användes negerkung, negerslav, biafrabarn, judeunge, m.m. som öknamn då barn retade varandra, något som vi fått från de vuxna som använde dessa ord som svordomar o förolämpningar. Då frodades verkligen många fördomar om utsatta grupper, t.ex. romer, och kvinnosynen var bara suck.
Idag används, svartskalle, gay, bitch, flata, o.s.v. av ungarna och det är även så idag att de fått mycket av detta från vuxenvärlden som sprider fördomar om utsatta grupper, t.ex. rumänska romer, och den sexistiska synen är bara suck.

I skolan arbetar vi hela tiden med att ändra attityder, försöker förklara att det inte är tillåtet att använda öknamn som förolämpar och sårar andra. Vi säger helt enkelt åt dem att det inte är tillåtet att retas, mobbas och trakasseras. Och än har jag inte träffat på någon vuxen som inte tycker  att det är rätt att vi arbetar emot trakasserier. De flesta tycker att vi ska lägga ner mer tid och resurser på antimobbingsarbetet, jobba med den synen och de värderingar som skapar mobbingsituationer.

Det är därför med sorg i hjärtat man konstaterar att så många vuxna försvarar deras rätt att fortsätta använda sig av öknamn som sårar och förolämpar andra. Att det finns så många vuxna som försvarar sin rätt att få mobba vidare känns ledsamt. Vad sänder det för budskap till våra barn? När vuxna försvarar sin rätt att förolämpa andra? Att vuxna agerar på precis samma sätt som mobbare först gör, försöker hitta ursäkter till varför det som de sagt eller gjort inte är fel.
Det som känns hoppfullt är att barn oftast slutar då vi får dem att förstå vad de gör, att ingen mobbing är oskyldig, att de inte har rätt att skratta åt andra för att de inte hör till den accepterade gruppen. Helt enkelt att barnen då förstår att vi får vara olika och att det är bra att vi är olika.
Jag kan förstå om man som en första reaktion säger saker som är mer eller mindre genomtänkta i t.ex. det aktuella fallet med förbättringen av Pippi. Men vi människor har förmågan att tänka vidare, att använda våra hjärtan, att utvecklas . Och med ny kunskap gör de flesta det hela tiden, drar mer genomtänkta och omtänksamma slutsatser. Alla är vi barn av vår tid och påverkas av det, men det förhindrar inte förändring. Och att sluta använda sig av öknamn som förolämpar om så en enda person är alltid en förbättring. Det är att säga nej till mobbing, trakasserier, retande, och på sikt även till hat och våldsdåd.

Se nedanstående bild, även Astrid Lindgren gjorde det, förändrades och förbättrades då hon fick tillräcklig kunskap. Så låt oss därför, även vi, göra som hon, förbättras. Odla de omtänksamma delarna i vårat hjärta, så vem vet en dag kanske även vi blir så kloka och goda som hon verkade vara.

Läs hela bildtexten:
Astrid var en mycket klok o god människa,
I denna intervju från 1970 tyckte hon att hon först gjort Pippis pappa till negerkung var idiotier.


Låt oss bli bättre på att använda våra hjärtan, bli mer omtänksamma och snälla. 
Inte på att bibehålla saker i vår personlighet som vi gjort och gör illa andra med.


fredag 19 september 2014

Snälla händer!



Det är inte storleken på händerna som avgör
inte heller styrkan
eller fingerfärdigheten
det är hur snälla händer är
som avgör
om de ett hjärta kan fånga
och hålla det varmt

Det är inte vad händerna kan ta som bevisar
inte heller greppet
eller vad de kan roffa åt sig
utan det är vad de kan ge
som visar
att dess beröring
kärlek är


torsdag 18 september 2014

Ge aldrig upp, och lyckan följer dig.


Har idag visat film och bokklassikern "Den oändliga historien" för elever i sexan. Och som vanligt så fångar filmen mig, och eleverna.
Den är så full av budskap, symbolik och filosofi att varje gång jag ser den så ger den mig något nytt att fundera på.
Filmen är en jättebra inledning till så mycket skolarbete, litteraturklassiker, sagor, etik o moral, positivt tänkande. Människovärdet, vårt sanna jag, med mera, med mera.
Idag tänkte jag på ett av budskapen, att om vi människor förlorar vår fantasi och vårt hopp så blir det Ingentinget, tomheten, förtvivlan och hopplösheten som vinner över Fantasien och våra möjligheter. Låt mig citera Lyckodraken:
- Ge aldrig upp, och lyckan följer dig.

Om en elev slutar att kämpa i skolan, inte orkar plugga mer då det gått dåligt, eller om lärare ger upp sina försök att lära eleven så är det enkelt att inse att inlärningen riskerar att stanna av. Och då minskar chansen att saker som gör de barnen lyckliga senare i livet sker.
Men det är inte bara i skolan det kan bli så, det gäller i livet i stort. T.ex. i ekonomi, hälsa och i kärlek. Den som vågar hoppas, tro och som aldrig ger upp de önskningar, den fantasi och de drömmar dess hjärta har och kämpar med ett gott hjärta för att de ska förverkligas ökar möjligheterna till att de allt oftare får rida på Lyckodraken.