lördag 21 december 2013

KRAM! KRAM! KRAM!


En liten kram jag nekade på luciascenen förändrade mitt liv åt negativt håll som barn (vilket ni kan läsa om i min bok släpp mig fri (tänkte faktiskt döpa boken till En liten kram först))
Hur mitt liv blivit om jag inte nekat vet jag inte, men iaf annorlunda. Då jag många år senare vågade börja kramas igen så har jag bara positiva erfarenheter.

Så jag kan inte neka till att jag önskar o längtar efter fler kramar
gokramar, snällkramar, vännerkramar, sessnartigenkramar,
tackkramar, tyckeromdigkramar, jag älskardigkramar, jagförlåterdigkramar,
vännerigenkramen o den där underbararaste av alla
nuärdetvikramen.

O så önskar jag er alla mer kramar än det finns i världen, här får ni i alla fall en massa av mig. KRAM! KRAM! KRAM!...


fredag 29 november 2013

Varje dag skulle likna dig

Varje dag skulle vara som du
skulle vara lika ljusfull som den gåva det är
att ha känt dina kinder
de skönaste av kuddar
krama av total och fullständig glädje

Varje dag skulle blomstra som du
skulle vara lika hoppfull som den gåva det är
att ha hört dina löften
de renaste av toner
sjunga av lust och fullödig vilja

Varje dag skulle likna dig
skulle vara lika värdefull som den gåva det är
att ha fått se dina ögon
de vackraste av juveler
tindra av sann och fulländad kärlek

söndag 24 november 2013

Mitt subjektiva hjärtas vet, om objektivitet.

Mitt vet (som är subjektivt), drar slutsatsen att vi upplever allt som sker genom våra känslor (Vilket den norska filosofen Arne Naess hävdade i sin bok livsfilosofi.
Den förmodliga enda möjligheten som finns till att vi inte upplever något subjektivt är att något som sker inte berör oss det minsta emotionellt. Men gör en händelse inte det så var den så totalt ointressant för oss att vi inte reflekterade över den. Och om vi inte reflekterat över något så varken kan vi, eller vill vi göra en subjektiv bedömning som vi kan föreställa oss som objektiv. Så därmed stängdes även det fönstret, den möjligheten att kunna utföra en rent objektiv bedömning.
Det intressantaste med att konstatera att våra fenomenologiska upplevelser alltid är subjektiva är att känslor till viss del är påverkbara. Att vi kan (dock genom träning, genom mental disciplin eller genom att använda sig av en artefakt (som man tror hjälper en, eftersom allt för få tror att de själva har kraften att styra sin subjektiva reaktion då något sker (t.ex. kan en religiös tro vara det som en individ använder som artefakt))), kan välja att se positivare på det som sker i våra liv, o i samhället. O därmed uppnå något som Arne Naess kallade en högre grundton i vårt känsloliv (alltså så kan även en tro, t.ex. religiös som troligen är felaktig vara positiv för en individ. Precis som att det för många individer är positivt att inbilla sig att de inte gjort det som de gjort då de utfört en handling som de själva och andra anser vara omoralisk. Eller så inbillar sig personen att den person de utfört den omoraliska handlingen emot gjort något, eller av någon anledning har lägre värde (t.ex. genom fördomsfulla eller rasistiska föreställningar), som gör att att det blir mindre omoraliskt att utföra en omoralisk handling emot den).

Så därför kan varken pessimisten eller optimisten hävda att de har en realistisk syn på verkligheten, men optimisten kan dock hävda att dess subjektiva till viss del valda synsätt gör att den upplever mer av det som sker i dess liv positivare, o är därmed troligen lyckligare(den slutsatsen drar i alla fall mitt subjektiva vet).

SÅ FÖLJ ERA SUBJEKTIVA HJÄRTAN! (i detta fall symboliserar hjärtat såväl kärleken som godheten, och vill säväl dig själv och andra väl), mitt subjektiva hjärtas vet vill iaf önska er alla väl.


torsdag 14 november 2013

En önskan som ger evig lycka.


De två vännerna är ute i den brännheta öknen och studerar några gamla ruiner. En av dem ropar helt plötsligt till.
- Jag har hittat något, kom får du se!
Den andra vännen snabbar sig dit och får se att sin vän håller upp en oljelampa som ser precis ut som den i Aladdin och lampan.
- Men vad är det du har hittat?
Han ler.
- Det ser ut som en magisk lampa.
Han putsar bort sanden från lampan. Då lyser den upp av ett rödaktigt rött sken. En eldslåga tänds i öppningen, precis som om han tänt oljelampan, den fungerar. Han blir så förvånad att han tappar den och tar ett steg bakåt.
- Oj, såg du?
Han pekar emot lampan och vännen nickar. Det börjar ryka om lågan och ett rödbrunt moln stiger upp. Och vips så visar sig den runda, blåa anden med en svart tofs på huvudet.
- Anden i lampan till er tjänst!
Anden bugar inför vännerna. Vännen som rusat dit stammar.
- Är, är legenden om Anden i lampan sann?
Anden nickar.
- Jo , den är sann. Men bara till viss del. På två sätt är det annorlunda än i de sagor ni hört.
Vännen som hittade oljelampan tittar med stora ögon på Anden.
- Hur menar du?
- Först så är det inte tre önskningar du nu får, utan bara en. Och sen då du önskat den så förstörs jag och lampan för alltid.
Oljelampahittaren kliar sig på huvudet.
- Så ingen kan önska något mer efter mig, eller göra min önskan ogjord.
Anden drar in luft och tittar honom djupt in i ögonen. Han pratar sakta, högt och tydligt.
- Exakt, så tänk noga efter vad du önskar dig så att du inte önskar dig något som du sedan vill få ogjort?
Mannen ler.
- Men jag behöver inte tänka efter mer, jag vet exakt vad jag ska önska.
Hans vän tar tag i hans arm och skakar.
- Ha inte så bråttom! Är du verkligen säker på att du vet vad du gör? Något kan ju bli fel, förstöra eller skapa någon annan katastrof. Den här chansen kommer aldrig tillbaka. Det är bara nu du verkligen har chansen att skapa dig evig lycka. 
- Jag vet!
Han vänder sig emot anden.
- Ande, jag önskar att mina vänner, mina barn och min käraste lever långa lyckliga liv.
Anden bugar sig.
- Din önskan är uppfylld.
Sedan förvandlas Anden och lampan till ett vit moln som sakta blåser bort med vinden och försvinner. Önskarens vän tar återigen tag i hans arm och skakar. Han är alldeles röd i ansiktet.
- Men är du galen? Varför önskade du inte även dig själv ett långt och lyckligt liv? Att du skulle bli lyckligast av alla.
- Min vän, jag hade bara en önskan.
- Ja precis, varför slösade du bort den på andra? visst är det nobelt, snällt och så, men du önskade ju inget åt dig själv.
Vännen skakar på huvudet.
- Du har fel, jag önskade mig allt.
- Alltså nu fattar jag inget. Jag hörde ju att du önskade dina vänner, dina barn och din käresta lycka och inget åt dig själv.
- Gjorde jag inte?
- Vad menar du, nu får du förklara dig?
Han ler tar tag i sin väns axlar och tittar honom djupt in i hans ögon.
- Än vad som kommer att ske, och även om jag dör en hemsk död innan solen går ner ikväll så vet jag nu att du och alla mina andra vänner, att mina barn och min käresta som jag vill allt väl kommer att leva långa lyckliga liv. Det gör att jag är så lycklig och så tacksam att jag nu upplever det lyckligaste ögonblicket som går att uppleva. Och jag kommer att vara världens lyckligaste människa under resten av mitt liv, och även om jag på något sätt kommer att leva vidare efter min död så kommer jag tack vare att jag vet att mina kära är lyckliga fortsätta att vara evigt lycklig även då.

Lars Granlöf


tisdag 8 oktober 2013

Ditt val: Himlen eller helvetet?


Himlen är här - det gäller bara att veta hur man lever himmelskt.Och även helvete är här, och du vet nog redan mycket väl om hur man lever i helvetet. Det är handlar om perspektiv, hur din inställning till livet ser ut.

Jorden är vacker, så om du bara kan se dess skönhet, njuta av dess glädjeämnen och känna dess kärlek så är du är i paradiset. Om du fördömer allt, så kommer samma jord att förvandlas till ett helvete - bara för dig. Det har med ditt val att göra, på vilken av platserna du lever på, det handlar bland annat om din egen inre inställning.

Detta handlar inte om att flytta till en annan plats, det handlar om en förändring av ditt eget inre utrymme. Så lev glatt, skuldlöst, kärleksfullt, o lev livet fullt ut. För då är himlen inte längre ett metafysiskt begrepp, då är himlen din egen erfarenhet av din vistelse här på jorden.


fredag 27 september 2013

Jag vann!


Pratar med en tränare som har 7 travhästar till start på V75, Han säger att den häst han har till start i andra loppet har bäst chans. Då jag tittar i programmet ser jag att det står att jag ska köra hästen. Jag? Jag har inte kört häst. Kan inte. Har definitivt ingen licens. Lite förvånad rusar jag runt på publikplats och urskuldar mig över att det blivit så. Men alla verkar tycka att det är okej. Ingen reagerar negativt eller tycker att det är något konstigt med det. Ingen är dock heller överdrivet positiv. Det är som att de alla tycker att det är som det ska vara.

Loppet startar. Jag ser det från publikplats, ser mig själv i sulkyn. Jag sänder min häst fram till dödens, dödens är för er som inte är insatta i trav positionen utanför ledaren. Varje kurva springer hästar som ligger i ytterspår 8m längre än de som ligger på innerspår. Och den häst som ligger främst utvändigt, alltså dödens får dessutom ta emot allt luftmotstånd, till skillnad från de som ligger bakom och sparar krafter. Alltså anses det i de flesta fall som väldigt otaktiskt att ligga i dödens och utsätta sin häst för motvinden. I mitt inre inser jag att ledaren eller något ekipage som liftat med bakom mig kan slå hästen jag kör, tack vare att jag körde fram till dödens. Men till min förvåning glider bara min häst förbi ledaren och vinner med en säker längd. De hästarna som ligger bakom mig verkar inte ens tycka att det är lönt att försöka spurta förbi mig, de bara liftar med för att få så bra placeringar som möjligt.

Lite i chock över att det gick så bra fortsätter jag att berätta för personer i publiken att jag faktiskt aldrig kört häst förut, är lite orolig att jag ska bli diskad även om jag inom mig vet att kontrollen är så bra att jag inte ens hade kommit på tal som kusk om jag inte hade haft rätt att starta. Men precis som innan reagerar ingen negativt, ingen heller överdrivet positivt, ingen verkar tycka att det är konstigt eller onormalt. Alla verkar tycka att det är helt normalt att jag körde hästen och att jag vann.

Man kan väl lugnt säga att jag inte är inne i någon period av mardrömmar.

För en vecka sedan drömde jag att jag dansade i ett slott med en för mig en okänd kvinna klädd i solskensgul klänning. Såg även i den drömmen mig själv från sidan. Helt plötsligt hör jag mig själv säga att nu gör vi det. O till min förvåning så dansar jag o kvinnan ut på balkongen och hoppar över räcket. Jag ser att det är långt ner, men inte hur långt. Men en då hoppade jag och kvinnan med glädje över räcket.
O så då drömmen då det lyste som en sol ifrån min rygg som tolkats så varmt.

Älskar verkligen mina drömmar nu.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att även ni får drömma så positivt, och att framförallt era vackra och snälla önskedrömmar förverkligas. Kram!



onsdag 18 september 2013

Fantastiska Burträsk!

Idag var jag inne och handlade på konsum i Burträsk åt skolan. Och jag glömde några festisar på bandet i kassan. Kassören kom utspringande till mig då jag stod o packade in de jag kommit ihåg att ta med mig till bilen. O inte bara nog med att hon kom med festisarna, hon tog med sig min kundvagn tillbaka utan att fråga. Så underbart! Inte är det direkt varje dag man är med om sådant, o där i Burträsk är det självklart.


Då jag stressat skulle stänga uppehållsrummet innan jag skulle på en lektion, så bad jag en elev i 9:an att ge mig en kortlek som några andra elever glömt på ett bord. Han gick och hämtade den och gav mig den, utan att klaga, utan att säga t.ex. ”men det är inte jag som lämnat den där”. Jag blir så glad då folk gör saker så osjälviskt, utan knussel. Killen är värd all respekt.

Och så hade vi föräldramöte på skolan. Massor av föräldrar kom, de var väl informerade, engagerade och uppskattar det arbete som vi som arbetar på skolan gör för elevernas hälsa och väl. De märktes att de bryr sig om sina barn.

Eleverna i såväl de klasser jag har i Svenska o Engelska och alla som kommer till uppehållsrummet är hur trevliga som helst, o de blir artigare o mer belevade för varje dag som går. Känns så skönt att se att människor man bemöter med omtänksamhet och kärlek visar tacksamhet genom att själva visa och utveckla sina goda sidor, de gör mitt jobb helt fantastiskt. Även alla kollegor på skolan är riktigt trevliga och omtänksamma, de gör så man längtar till jobbet. Det är verkligen skönt att ha upptäckt att Burträskbor kan vara så braiga, att de bemöter alla så vänligt, att det kan vara så trevligt att vara där. Ta efter Burträsk exempel och ni alla kommer att må bättre själva inombords.



Leve Burträsk!

Denna bild är från i Våras då Björnåkerskolans elever firade Skellefteå AIK:s SM guld.

måndag 16 september 2013

Ett hjärtligt tack!


Jag vill tacka alla som bidragit till att göra även det gångna året till en lärorik del av mitt liv genom att sända er alla
ovillkorlig kärlek.
Ni är alla mina läromästare
och min trogna vänskap ger jag er ärligt och helhjärtat utan krav på motprestationer.
Från min sida är ni alla utan undantag i all evighet,
mina vänner!





  

torsdag 25 juli 2013

Bra Tv-avsnitt


Det avsnitt de nu visar av Once upon a time på femman (25 juli 2013) är faktsikt en av de bästa TV-avsnitt jag någonsin sett. Det avsnitt då Regina (elaka häxan i Snövit) inser att kärlek genom tvång inte är något att ha, att framgångar genom lögn eller elaka handlingar inte är en vinst utan en förbannelse. Den insikten gjorde henne iaf tillfälligt bättre, men vi alla andra kan låta den läxan hon lärde sig förändra hur vi beter oss för alltid.
Leva som att det vi får bara är värt något då det ges av fri vilja o värdelöst om det vinnes på bekostnad av andras lycka.


Leendena gav han av fri vilja
var framkallade av att han trodde att vara snäll, ärlig och att  visa kärlek var vägen till lycka
av att han trodde på att de snälla ord o löften andra gav honom
var ärliga, kärleksfulla och ett bevis på att de goda tillslut skulle segra.

fredag 28 juni 2013

Några glömda ord


Hittade några glömda ord
på vägen
vackra minnen som är en del
av dig
drömmar som vi tillsammans
ville leva
känslor som vi till allihopa
vill dela
kärlek, sämja, omtanke, förståelse och respekt
hoppfullhet, drömmar, längtan, tro och lycka
ja ni förstår säkert
för det är så alla våra hjärtan säger oss att vara
vill leva


KRAM!

tisdag 25 juni 2013

Love mornings, Gandhi, Star trek, peace, love Love!


När ens dag börjar med att man vid första anblick konstaterar att något är omöjligt att lösa och de första som sedan sker är att de löser sig.
Kan man annat än att vara optimist då? Länge leve möjligheteras väg!
Jag den 25 juni på fejjan.

Läser just nu filosofen Arne Neas bok om Gandhi. Där han på ett filosofiskt sätt analyserar Gandhis icke-vålds metoder. Metoder som ej var passivistiska, utan aktiva. Vilket innebär att man bör söka upp konflikterna och försöka göra något åt dem på ett icke-vålds sätt. Neas skriver att Gandis grundtanke var att han inga fiender hade, att alla skulle få reda på alla fakta. Han ville inte uppnå någon seger genom taktik eller genom att uttnyttja ett läge då någon annan var svag. Alla ska ha sin rätt, respekteras o få framföra sin sida av saken.
Gandhi menade att alla i sitt liv bör försöka självförverkliga sig själva och att det förutsätter att man söker sanningen. Om vi brukar våld emot oss själva omöjligör vi denna strävan. Och att vi är ett med alla andra levande varelser( det du gör emot andra påverkar alltid även dig på ett eller annat sätt). Så att på något sätt bruka våld, fysiskt som psykiskt emot andra är att göra illa oss själva och därigenom förhindra oss själva att finna sanningen som självförverkligar oss. Mkt vackert och ett kärleksfullt sätt att se på livet. Om du älskar andra så älskar du även dig själv.

Såg ett av mina favorit Star Trek avsnitt " The city on the edge of forever" igen (för förtielfte gången) för någon kväll sen. I den så hittar Enterprise besättning en tidsportal och Doktorn Bones som blivit tokig av en spruta kastar sig in i det förflutna och sabbar tidslinjen så radikalt att den tid som Enterprise existerar i ej existerar längre. Spock och Kirk reser tillbaka för att göra det han gjort ogjort. Då de kommer dit så får de kontakt med en vacker och mkt god kvinna som ägnar sitt liv åt att hjälpa hemlösa spelad av Elisabeth Taylor som Kirk blir kär i. Men då Spock lyckas läsa framtida tidningar genom en maskin han gjort så visar det sig att denna goda kvinna ska dö i en olycka. Men också att Bones kommer att förhindra det vilket medför att hon med sitt passiva icke-vålds budskap passiviserar USA till den grad att de inte ansluter sig till andra världskriget och tyskarna vinner och erövrar världen, o på så sätt så skapas aldrig Starfleet, och Enterprise byggs. Därför så förhindar den plikttrogne Kirk Bones att rädda livet på den han håller kär. I första anblick så kan det verka logiskt, o speciellt i den tidsanda som rådde under kalla kriget på 60-talet. Man borde offra sig själv o sina kära för landet och flertalet, Spock säger ju i filmen ""The wrath of khan" att "The need of many outweight the need of few" och offrar sitt liv för att de andra på skeppet ska överleva. Men vad Spock´s logik missade i detta tv-avsnitt " The city on the edge of forever" var att ifall Kirk hade låtit Bones rädda henne, så hade ändå inte tidslinjen blivit densamma, för de hade ju då funnits kvar där i denna tidsslinje och hade kunnat hjälpt henne genom att få henne att inse att Gandhis icke-vålds filosofi som aktivt bekämpade masskonflikter var en bättre väg att gå och på så sätt hjälpt till och få slut på andra världskriget. Kirk hade kunnat förverkliga hans och hennes kärlek och på så sätt aktiverat henne i ett annat liv. Eller så kunde de ha låtit den tidslinje vi nu har ha sin gång. Så genom att låta kärleken segra hade slutet på det Star Trek avsnittet blivit ännu mer lyckat. Both Love and peace had been victorius at the same time.
Även om de iofs inneburit att de inte fått sig tillbaka i tiden på en gång iaf, och däremed hade de inte kunnat fortätta med tidernas bästa tv och film serie till min och andra treekies och Treekers förtvivlan.
Men det är väl ett lågt pris för att fred och kärleken fått segra? 


"Trying to forget someone you love
is like trying to remember someone you never meet"
Skrivet av min vän Abaas Mohammed på fejjan.



fredag 21 juni 2013

Midsommarönskningar


Jag önskar att de midsommarblomster som ni har under er kudde har magisk kraft och att det blir som ni vill.
Att även andra blir glada av blotta tanken på att era önskningar kommer att få blomma ut och sola sig i midsommarens förtrollande midnattssol.
Jag hoppas att alla goda önskningar får blomstra på midsommarängen i helgen.
Att vi alla får uppleva den lycka en uppfylld midsommardröm ger.



 

lördag 15 juni 2013

Sol


Mina fötter är blöta
min väg dyngvåt och lerigt
mina tår är stelfrusna
och min kropp nerkyld och sur
men mitt hjärta är uppvärmt
av den eld du en gång tände inom mig
en värme som jag nu försöker
dela med till så många andra jag bara kan.


Dina ögon är vackra
de vackraste jag sett
det är inte bara desss färg, form och glans
det är den glädje de skapar
den själ som de visar de lyckliga som in i dem fått titta


Pappa, pappa. Tack för de 50år vi känt varandra. För att du en gång skänkte mig just liv, givit mig kärlek, och finns kvar än. Jag sänder dig all den kärlek en son kan ge en far på hans 80års dag. Må resten av ditt liv kännetecknas av det du är värd, frid, kärlek och glädje.

Elever och kollegor på Björnåkerskolan Burträsk. Tack för det halvåret vi känt varandra. För den tid ni skänkt mig, lyssnat på mig, ni finns för alltid kvar inom mig. Jag sänder er all den kärlek en lärare kan ge er på er avslutningsdag. Må resten av era liv kännetecknas av det ni är värda, frid, kärlek och glädje.

Vackra, vackra sol. Tack för de år som du låtit mig sola mig i din sagolika glans. För att du en gång skänkt mitt liv mening, givit mig hopp, och skapat den jag är idag. Jag sänder dig all den kärleken som finns inom mig, även om jag förstår att jag inget annat är än en svart fläck på din yta. Må resten av ditt liv kännetecknas av det du är värd, frid, kärlek och glädje.


onsdag 5 juni 2013

Dikter som är skrivna när alla betyg är satta

Imorse jag skrev
så underbart härligt
jag får uppleva ännu en dag
som jag kan göra det bästa av

Ikväll jag skrev att det är
så underbart härligt
att jag fick uppleva en dag då solen visade sig
en stund som jag gjorde det bästa jag kunde av

Igår kväll jag
cyklade förbi o mindes
minns hur rädd jag var varje gång jag ringde på
fast jag oftast var inbjuden och välkommen dit
den stjärnexplosion av glädje som skapades av
tills jag finner dig
förvissade mig om att mitt liv är det allra bästa
att de sagor jag skriver egentligen är spådomar
de explosiva tackkramarna som jag ännu erfar
var beviset på att jag inte behövde cykla förbi
att jag redan fanns i den famnen jag ville vara
att jag finns hos dig

Aj!
en geting letade sig in i mitt fönsters persienn
med ett tunt finpapper hjälpte jag den ut igen
så att den mer nektar kan samla till sin kupa
såsom jag gör åt mitt hjärtas drottnings dröm
fast jag vet att snällhet oftast stinger som tack
smärta som jag i evighet kan stå ut med för att
få möjligheten att känna hopp om att få chans
att få uppleva en liten stund i hennes famn igen


Nää
jag vill inte hitta en stund
då du är fastkedjad och inget kan neka mig
jag vill finna en stund
då du får precis som du vill
och jag får stå kvar för att ditt hjärta vill det




onsdag 29 maj 2013

Hjälp dem att bli fria från...

Om någon berättar anledningen är det ofta lättare att förstå varför.

Men tråkigt nog är det oftast att orsaken till varför någon inte berättar hela sanningen att det är något annat som de utsätts för som är så hemskt att de är rädda för att tala om det, tror att de måste dölja det. Tänk på detta innan du dömer! Du kanske ska hjälpa dem stället. Hjälpa dem att komma ifrån den situationen som gör dem så rädd att de inte berättar sanningen om varför.



Orsaken till varför kan vara att hon är utsatt för något hemskt som hon behöver hjälp med att komma ifrån.


Orsaken till varför kan vara att barnet är utsatt för något hemskt som barnet behöver hjälp med att slippa i hemmet eller på skolan.

fredag 24 maj 2013

Tolkning av min dröm


Ni som är mina trogna läsare kanske minns drömmen som jag la ut här på bloggen för ett par dar sen

http://slappmigfri.blogspot.se/2013/05/pojke-ovanfor-molnen.html


Har nu fått denna tolkning av Kristina Ryglert.

Vilken vacker dröm,linan är som navelsträngen till din barndom och ditt högre jag, du har verkligen en kontakt både med barndomen och ditt högre jag,och den åldern du pratar om är en känslig ålder när man är barn,det händer mycket och man är på väg in i den lilla tonåren,alltås första fasen till tonåren för att komma in i vuxenåldern så småningom,och där kan det bli en känsla av att man måste klippa ytterligare en navelsträng och finna sig själv,och man kan känna sig just lite upp och ner under den tiden,och det kan kännas lite skrämmande men samtidigt facinerande över vad man har för egenskaper inom sig och över vem man är och vart man är på väg inom sig i sitt växande till vuxen,sängramen är den jordade symbolen i drömmen,symbolen för att hålla sig förankrad i sitt privata liv och här på jorden,jag ser pojken du träffar som din guide som följer med dig,din inte intuition som säger att du kommer att lyckas ,lita på flödet,men håll dig samtidigt på jorden,i ditt sunda förnuft.


Måste säga att jag tycker att det är kloka råd just till mig. För jag har verkligen en tendens att flyga iväg då något sker som jag tycker är trevligt. För även om jag läst filosof, speciellt om just känslors betydelse och påverkan  o en massa annat som borde ha gjort mig klokare, så blir jag lätt i affekt då något trevligt händer. På ett sätt tycker jag att det är är rätt, för då något är trevligt så bör man passa på att njuta av det. Problemet med mig är nog att jag blir lite "för mycket" då. Som jämnt annars då det gäller det mesta annat också för den delen. Och det kan nog bli lite skrämmande. Men snälla var inte rädd för mig då jag är i sådan affekt. Jag är ju bara glad, vill ju bara väl. Tro mig!

För övrigt så drömde jag en väldigt vacker dröm inatt också. En dröm som har medfört att jag även vandrar in i denna dag med ett brett leende. Mer om den kanske senare. Nu måste jag till Björnåkersskolan i Burträsk, mina lärarkollegor väntar mig. Våra fina elever har ledigt idag.

Keep on smilling!




torsdag 23 maj 2013

The Sun! A happy Puppy!


The Sun!
 
A happy Puppy!
 
This weekend I will sing Puppy love for an audiance in Umeå

Today the sun is smilling for  an audiance inside me

This is not a Puppy love


Is the answer up above
 

onsdag 22 maj 2013

Pojke ovanför molnen


Drömde att jag var i någon högt belägen ljus stad. Tror att jag var pojke, men är osäker på den fronten, och att jag lekte tillsammans med en annan ospecificerad pojke, är ännu mer osäker på den personen eftersom jag aldrig såg ansiktet eller något sådant under hela drömmen, personen var bara där hela tiden.


I en sängram av svarvat mörkbrunrött trä som var i typ 8-10års åldern storlek hade vi knytt fast en lina och lagt ut någon form av för mig okänt bete. Linan sträckte sig rakt ut i stan och jag såg inte, ändan, betet. Då nappade det, inte överraskande, det var som att jag visste att det skulle ske, och sängramen dras iväg. Jag och pojken tar tag i ramen med våra händer, men vi drar inte in fångsten utan den drar iväg oss. men inte iväg igenom stan utan rakt upp i himlen, vi hänger o klänger där i sänggaveln. Vad det nu än är som nappat så drar oss högt upp i skyn och till och med upp över de vita molnen. Då vi är så högt som flygplan som mest kan stiga (visste bara att det var så högt vi var) så känner jag både en fascination och lite skräck över hur högt vi är, förundran över hur vackra molnen är från sådan höjd. Tillslut är vi så högt att det inte är någon tyngdkraft längre. Men vi är inte rymden utan det är ljust soligt och jag ser ännu molnen från ovan. Linan är nu halvslak och går inte uppåt längre utan framåt där uppe i himlen. Då vi nu håller i sängramen så hänger våra fötter uppåt, det är svalt på ett härligt sätt, känner mig säker på att jag lyckats, med vad vet jag inte, för på något sätt är det inte att dra in fångsten som jag tänker på, vet inte ens vad det är som dragit fram oss, det bara är.

When you remember when you can’t forget
you know that it was
a moment



tisdag 21 maj 2013

Det som de flesta ångrar är att de inte försökte följa sin dröm.


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14312905.ab?fb_action_ids=10151599318642570&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582

Denna artikel handlar om att det som de flesta säger sig ångra mest då de ligger på dödsbädden är att de inte försökte uppfylla sina drömmar, att de lyssnade på de som försökte övertala dem att inte försöka.

Tänkte på en annan sak då det gäller det. Tänk så många som aldrig får möjligheten att välja sin dröm. Förmodligen är det så att de allra flesta mäniskor på jorden aldrig får chansen alls. Då oftast beroende på var, när och under vilka förhållande de lever i. Så om någon hör till de extremt få som någon gång får chansen att välja sin dröm så är de på ett sätt redan lyckligt lottade.
Det kan ju då tyckas att det är en synd att inte välja att följa sin dröm, eller framförallt att försöka övertala andra att inte ta chansen. För jag förstår om de som inte vågade sedan ångrar att de inte tog chansen. Livet har lärt mig att om jag får chansen mot all förmodan så skulle jag inte tveka alls.

Men många gånger är naturligtvis de argument som de som försöker övertala någon att inte följa sin dröm relevanta, den väg en dröm leder en efter innehåller oftast mer risker och besvikna tårar än den vanliga säkra. Men eftersom ingen av oss med absolut säkerhet kan säga hur det kommer att bli för någon, även om vi har erfarenheter av att det oftast misslyckas. Så hoppas jag att jag är så närvarande och medveten i en sådan situation då jag har möjlighet att påverka, att jag skulle råda den personen att åtminstone försöka förverkliga sin dröm.
Jag hoppas att jag skulle säga något liknande som det Noah sa till Allie i Notebook (anpassat efter den dröm det i det aktuella fallet handlar om).

“So it's not gonna be easy. It's gonna be really hard. We're gonna have to work at this every day, but I want to do that because I want you. I want all of you, for ever, you and me, every day.”

Eller som jag själv en gång skrev till en person då denne var tveksam över om denne skulle följa sin dåvarande dröm.

”En stund i en famn än bättre än en livstid utan”



I filmen säger de här
"If you are a Bird, I am a bird"
Och det är säkert ordspråket
"Bättre en fågel i handen än tio i skogen"
de hänvisar till.
Mitt bidrag som jag en gång gav är
"A moment in one's arms is better than a lifetime without"

 PS. För mig är inte bara min dröm den som är nummer ETT på listan över det jag vill göra, och det som jag skulle ångra mest om jag inte tog chansen. Det är också nummer ALLT, så alltså skulle jag aldrig sätta mig i den situationen att jag skulle behöva ångra mig för att jag inte tog chansen ifall det miraklet skede, att jag fick chansen.

söndag 12 maj 2013

I'll Be Seeing You


Att jag nu sett The Notebook ikväll, igen, denna söndagskväll. Bara 4 dagar efter att jag grät mig igenom den sist, bevisar väl hur knäpp jag blivit? Men vadå? Noah skrev ju faktiskt ett brev om dagen till Allie i 365 dagar så...
Men på något sätt så kanske tårar som ändå vet om att de tårarna som kommer innan slutet av filmen är tårar som i all smärta är glada för att kärleken tillslut kommer att segra för Noah och Allie lindrar. De blir tårar som är lättare att uthärda än de tårarna som gråts utan något hopp om att få uppleva fler I'll Be Seeing You.


Videon; I'll Be Seeing You http://www.youtube.com/watch?v=cfc4AaKsqAU från filmen Notebook.





Videon; On the lake http://www.youtube.com/watch?v=4IdL-I12Zs0 från filmen Notebook.



Då jag tänker på sjön jag rodde på då det var som flest fåglar runt båten under mitt liv så blir jag lite galet snurrig. Sjöns yta var så spegelblank att både mitt flöte eller det bete jag lagt ut och försökte locka regnbågen med inte störde det minsta, vara bara en del av den vackra tavla de ögonblicken var i väntan på att jag skulle fånga skatten som då och då glimtade till nere i sjön. Sjöfåglarna gled fram på ytan likt magiska lyktor och husen från byn runt tjärnen speglades så klart på ytan att det var som att sjöytan var en port till en annan värld, paradiset, till en ljus framtid. Minns att jag tittade på husen och tänkte, så vill jag bo. Då jag sedan levat ett lyckligt liv där och blivit gammal så såg jag mig själv sittande i min rullstol på grässlänten mellan husen och sjön, tittandes på den rogivande ytan. Jag skulle få uppleva den friden!
Nu var det faktiskt solnedgång då jag upplevde detta, och det blev inte mitt öde. Men jag är glad endå, för den vackraste skatt jag sett i mitt liv och som jag unnar all lycka som går att få har faktiskt följt sitt livs regnbåge ditt och har förhoppningsvis hittat porten till sitt paradis där, funnit skatten som jag fick se en glimt av i sjön den kvällen.
Så då jag en kväll sluter ögonlocken för sista gången ska jag le och tänka på den kvällen. Vem vet, kanske kommer jag att då i min allra sista dröm få ro där igen, in i kvällsdimman på mina önskedrömmars sjö och få uppleva iaf en gång ett I'll Be Seeing You, få se min skatt vinka åt mig ett sista farväl till mig innan jag reser iväg genom den himmelska porten.

torsdag 9 maj 2013

Notebook


Regnet smattrar på min stora ruta här i min lilla ensamma etta
o knäpp som jag är har jag sett filmen Notebook denna afton
det är tur att facebook finns till så att jag kan genera mig själv
genom att berätta att och jag grät från första till sista filmrutan
så att inte mina tårar och det hamrande hjärtat ingen nytta har
för jag är glad att det finns de som får uppleva den där kramen
som säger att nu är det vi två, att kärleken kan segra trots allt





”Do you think that our love can create miracles”
“Yes I do, that’s what brings you back to me every time”.
Nu tror jag att jag går ut och sätter mig i regnet…

tisdag 7 maj 2013

Sanningen om de 1000 vackraste dikterna som finns


Det svåraste är inte
att skriva de 1000 vackraste dikterna som finns
om den vackraste av alla drömmar
Det svåra är att finna orden
som förverkligar den
gör drömmen
Sann





lördag 4 maj 2013

Kärleken

Om det är så att det är så enkelt att en dikt som står i biblen är sanningen
så kunde jag inget annat göra än köpa tavlan på vilken de raderna stod
och sätta upp den i hallen, för jag vill ju att alla som kommer till mig
ska välkommnas av det budskapet
det var de jag menade med
"hallen och hallen"
osv...
inget annat
Nu tror iofs inte jag heller
på tillfälligheter
o förstår hur omöjligt det är att göra reaktioner ogjorda
Men då det gäller det andra sagt så...

men en sak är endå ännu och förevigt sant och det är diktens innehåll
för...

Kärleken
...
...
allt den bär, allt den tror
allt hoppas den
allt uthärdar den

Tack för att det är så!




fredag 3 maj 2013

We belong...

Have you thought about how long we have come about it baby
you´re still the one I want
the one I will be true to forever

Whatever they have said too you about me
one thing is still true
that is that you’re are still the one for me
the one...
the one I love
the one I dream about
you´re still the one I want forever
the one I will treat with al love my heart holds

Have you ever thought about that it could be you and me baby
that will make us whole
the two that will go on forever


söndag 28 april 2013

Snabbare än du anar!

Vadå snabbare än jag anar? Om någon säger till mig att det kommer att ske snabbare än jag anat så kan det ju medföra att jag börjar hoppas på/fasas över att det som skall hända händer snabbare än jag anade att det skulle ske tidigare, vilket på något sätt gör att jag anar att det ska ske tidigare i fortsättningen. För anar är väl varken då man hoppas eller fasas över att det ska ske? Utan när ens logik och erfarenhet tror att det är mest realistiskt att det skall ske? O är det så att man anar att något aldrig ska ske så är ju snabbare än man anar på något sätt inget alls eftersom att om man anar att något aldrig ska ske så kan det ju inte ske varken tidigare eller senare än aldrig? Sker det en då fast man anade att det aldrig ska ske så har ju ens aning haft helt fel, eftersom ens aning inte anande att det skulle ske. Suck! Det är nog nu så att det enda detta aningslösa resonemang har medfört är att åtminstone jag blev mer förvirrad snabbare än jag anade. Jag hoppas på att det samma inte drabbade dig som läst detta resonemang runt ana. Ville dig inget illa, för jag anade ju inte då jag började skriva om ana att det snabbare än du anar skulle bli så här aningslöst.


Jag anade inte att det skulle bli så här
snabbare än du anar.

torsdag 25 april 2013

Jag är är övertygad om att varför du är så vacker är...





Jag är övertygad om att varför du är så vacker är för att du har en sån fin själ,
en själ som vill alla väl,
en själ vars mål är att få alla oss andra att må som allra bäst.

Jag är övertygad om att varför du är så vacker är för att du har ett så stort hjärta,
ett hjärta som rymmer alla,
ett hjärta som kan lära oss alla att älska och förlåta alla.

Jag är övertygad om att varför du är så vacker är för att du är den sanna kärleken,
en kärlek som rymmer allt,
en kärlek vars mål är att vi alla ska få uppleva kärleken.

Det är omöjligt att låta bli att vara kär i dig nu och för evigt.

söndag 21 april 2013

Hoppfulla Hjärtslag



När ett hjärta finner en anledning till att slå hoppfulla slag
pumpas det upp och växer sig större och större...


Att älska alla är en väg värd att vandra efter.

Att bestämmer sig för att älska alla oavsett vad de sagt eller gjort gentemot en eller andra är inte lätt. Men då det sakta men säkert börjar funka bättre så upplever jag att man får en helt annan syn på de man möter, ser mer av de goda inom dem, ser finare orsaker till varför de agerar som de gör.

Jag påstår inte att jag klarar av det fullt ut, eller någonsin kommer att göra det, speciellt inte att älska dem på det sätt som mitt längande hjärta dunkar efter min kära.
Men det är inte heller den formen av kärlekslängtan som jag menar med att älska dem, det är bland annat att visa dem alla respekt, vilja dem väl, inte döma dem för att de väljer en annan väg än den jag valt. Inte tycka illa om dem för deras egenheter, svagheter och misstag.

En annan viktig del som ingår i att älska andra är att önska att det går för dem som de innerst inne vill. Men jag har insett att det kärleksfulla målet ibland kan strida emot sig själv eftersom två personer kan önska sig samma sak, något som bara en kan vinna. Såsom t.ex. SM-guld i Hockey, ett jobb, eller den totala lyckan det skulle medföra att bli den som får dela sitt liv med sitt livs stora kärlek när man är kär i någon som fler är kär i. Är man dessutom den som förlorar så ställs verkligen ens mål att älska alla på sitt allra största prov. Att vara glad för att någon annan vunnit guldet man hela livet velat ha är svårt, att vara belåten för att någon annan fick ens drömjobb är också svårt, men att vara lycklig för att någon annan får uppleva den totala lyckan det innebär att få gifta sig med sitt livs stora kärlek, när det även är ens egen är så svårt som det bara går.
Själv stod jag vrålgråtande och dunkade på en annan kyrkoport än den kyrka där det skede för att få komma in och be om att det inte skulle ske, men Gud släppte inte in mig. Jag var i total affekt. Men jag försöker endå vara glad för hans skull för att han fick henne, och för att hennes liv blir som hon vill, jag vill ju henne bara väl. O på något sätt så finner jag någon form av frid i att tänka så.
Så jag tycker endå att det känns rätt att sträva efter att önska alla vad de innerst inne vill, jag dömer dock inte någon som inte klarar av det, det är mänskligt att inte klara av det jämnt. Jag både förstår och älskar alla som misslyckas, vilket vi nog alla gjort någon gång.

Det finns dessutom en annan väldigt positiv bieffekt med att alltid försöka älska andra, och det är att man själv blir mer och mer omtyckt av andra. Ja till och med jag med mitt inte allt för stora självförtroenden upplever att det blivit mer så ju mer av detta jag lärt mig. Så vägen emot målet att ständigt älska är i sig nog värd att vandra efter även om jag precis som alla andra inte kommer att klara av att nå ända fram.


Jag känner bara till en plikt, och det är kärleken.


torsdag 18 april 2013

Berätta för dagen att du vaknat


Berätta för dagen att du vaknat
hur mkt du längtat efter den
hur fin den är
om allt som du hoppas på den
om de drömmar den har möjlighet att uppfylla
om allt fint den kan orsaka
hur väl du ska skall ta till vara på den
ska krama om den
berätta för dagen att du älskar den


lördag 13 april 2013

Om era dröm!




Ni som har er dröm inom räckhåll
sträck er efter den.
Ni som håller den i er famn
 ta chansen.
Ni som får uppleva att er dröm blir verklighet
våga inget annat än
njut.


söndag 7 april 2013

Det sägs att en bild kan säga mer än 1000 ord.

Det sägs att en bild kan säga mer än 1000 ord.
Vad säger man då om en bild som innehåller ord som säger så här mycket?
...Ä, jag kan inte komma på något som ens är i närheten så klokt som texten i ovanstånde bild att svara med så...

onsdag 3 april 2013

Citat Shakespear? "Den har aldrig älskat som inte älskat vid första anblick"

Den har aldrig älskat som inte älskat vid första anblick

Så skrev den engelske författaren Christopher Marlow på 1500-talet, Han var en spännande författare som skrev dramatik på blankvers.
Det finns en del som hävdar att det var han som var Shakespeare eftersom han dog och försvann på ett mystiskt sätt då Shakespeare började ge ut sina pjäser som liknade hans. Christopher Marlow lär ska ha velat försvinna för att han var anklagad för kätteri, homosexuallitet och falskmynteri enligt uppgifter jag funnit på wikipedia.
Marlow skrev pjäsen The great Tamburaline som bland annat handlade om evighetslängtan.
Han hävdade alltså att evighetslängtan finns och att ”den har aldrig älskat som inte älskat vid första anblick”.

Värt att beakta utifrån mina erfarenheter av livet. Kanske andras erfarenhet har lärt dem annat. Vilket som ,så tycker jag att det inte finns någon anledning att förkasta eller förbanna varken Marlows slutsats eller någon annans på grund av att det inte blivit likadant i mitt, ditt eller de flesta andra du känners liv. Jag påpekar vad Paulo Cohelo sagt.

"Vi kan aldrig döma andras liv, 
därför att varje person själv känner till deras egen väg, smärta och avsägelser.
Det är en sak att känna att vi är på rätt väg,
en annan att säga att det är den enda vägen"

En annan klok människa som på mig gjort ett stort intryck var min farmor som jag skrev om i bloggen
http://slappmigfri.blogspot.se/2013/03/jag-saknar-min-farmor.html
Hon sa åt mig att.
Du ska aldrig släppa greppet om dina drömmar än vad som sker,
för ifall de kommer tillbaka så kan det hända att du får fler chanser.

Att just farmor sa så till mig är extra märkvärdigt eftersom då hon flyttade tillbaka från Skellefteå till sitt barndoms Ångermaland efter att ha levat i Skellefteå i många år så fanns det en man kvar här som aldrig kunde glömma henne. En man som i hela hennes liv sände henne lyckoönkningar och presenter fast hon valde att gifta sig med min farfar och stannade hos min farfar resten av hennes liv (vet inte om farmor och mannen haft ett förhållande som inte höll, bara att han aldrig glömde henne och valde att leva ensam resten av sitt liv). Lustigt nog så råkade min far träffa på just han som farmor lämnat med livslång hjärtesorg  här i Skellefteå då pappa jätteledsen för att min mamma just berättat för honom att hon funnit en ny och ville lämna honom reste med finlandsbåten till Jakobstad i Finland. De hamnade vid samma bord på resturangen och den gamle mannen pratade hela tiden om hur mycket han saknade en kvinnan som tillslut pappa insåg var min farmor, att mannen aldrig förstod varför hon flyttat tillbaka till ångermaland och lämnat honom. Pappa som naturligtvis blev rejält chockad då han insåg att det var hans mamma mannen saknat i hela hans liv kollade upp det med farfar eftersom farmor då redan dött om det stämde och fick det bekräftat av farfar. På något sätt så tror jag att det för den mannen gav frid att få träffa farmors son och berätta.
Förresten så drömde jag faktiskt en dröm natten innan hennes begravning då jag var 17 år 1980 som kanske är den drömmen jag haft som är svårast att med någon form av logik förklara. En dröm i vilket hon pekade på min dröm innan den fanns till, kunde existera. Svårförklarligt men sant.
Så därför följer jag med och utifrån min egen vilja hennes råd och håller troget kvar vid den drömmen. För drömmen om, är tillräckligt vackert för mig att leva i för att göra drömmen värd att hålla fast vid.

Jag hoppas att ni som läser detta har samma respekt för min önskan och dröm som jag har respekt för hur ni väljer att leva era liv. Och det ska ni veta, jag önskar verkligen att era drömmar uppfylles, för er alla.
Och detta är kanske naivt, för jag tror att då vi önskar att någon annans dröm går i uppfyllelse så skapar det positiv energi åt drömmen, som iaf inte försämrar dess möjlighet att förverkligas.


Christopher Marlow
Född 1564
Död 1593.

lördag 30 mars 2013

Låt oss säga snälla saker om varandra.


Låt oss tro bra om varandra
låt oss tro att vi ändå vill varandra väl
att vi önskar att det ska gå bra för den andre

När någon om den andre snackar skit
låt oss tro att det är en lögn
när någon säger att den andre vill illa,
har en dold ond eller egoistisk baktanke
låt oss tro att de har fel
när någon skvallrar om något knäppt den andre gjort
låt oss då säga att den andre nog menade väl en då
och att det bara blev fel
för innerst inne vet vi ju att den är god

Och säg till den som säger de dumma sakerna om den andre
att du inte tror på det för att du vet att den andre är bra
för tänk så glad den andre ska bli
då den hör talas om att du har stöttat den
och att du då förmodligen kommer att växa i dess ögon
ja hur mycket större risken blir att den då pratar bra om dig

När någon om den andre pratar väl
låt oss tro att det är sanning
när någon säger att den andre vill gott
är snäll eller gör bra grejer för att den är så
låt oss tro att de har rätt
när någon berättar om något snällt den andre gjort
låt oss då hurra av glädje för att den då lyckades visa sitt sanna jag
och att det blev som den ville
för innerst inne vet vi ju att den vill göra gott

Och säg till den som berättar något snällt om den andre
att du tror på det för att du vet att den andre är bra
för tänk så glad den andre ska bli
då den hör talas om att du höll med då något snällt sades om den
och att du då förmodligen kommer att växa i dess hjärta
ja hur mycket större risken blir att den då tycker bättre om dig

Låt oss tro på varandra
låt oss tänka att vi ändå vill varandra väl
att vi hoppas att det ska gå bra för den andre

låt oss tro på oss…

Låt oss sätta oss ner och prata vänligt med varandra
om varandra
och andra.


torsdag 28 mars 2013

The Proud one

Living is dying
cause love you've left me crying
now there's no use trying to go on

Each night I dream baby, pretending
there'll be a happy ending
Burning down deep inside
got a heartbreak that I can't hide
(Down inside, deep down inside)

I'm not the proud one, I need you
I'm begging to you baby, please
You're the proud one, believe me
This poor man is down on his knees

Baby, please!

Oh baby, remember
the love we shared so tender
hoping that forever you'd me mine

I wish you could hear me, oh baby
if only you were near me
I didn't know what I had
don't ya know that I feel so bad
(Didn't know, I didn't know)

I'm not the proud one, I need you
I'm begging to you baby, please
You're the proud one, believe me
This poor man is down on his knees

Baby, please!












onsdag 27 mars 2013

Min Sol!


Jag blir nog bara galnare och galnare
för solen blir bara vackrare och vackrare
o jag vill bara komma närmare och närmare
fast mina vingar bara brinner och brinner
därför att mitt hjärta då blir varmare och varmare


Om jag vore den blåa kometen som på bilden är på väg emot solen
den himlakropp som nu faktiskt är närmast solen av allt
så vore jag den som är allra lyckligast av alla i himmelen.



 


söndag 24 mars 2013

Jag saknar min farmor.



Jag saknar verkligen min farmor jättemycket
och nu är det ju evigheter sedan vi träffades
tyvärr är det mer än logiskt att vi inte kommer att träffas nå mer
att vi aldrig kommer att sitta och prata vid hennes bord som förr
eller att jag får en kram av henne för att hon längtat så efter mig
men och andra sidan är det inte heller direkt logiskt
att sluta längta efter någon man verkligen älskar
även om det ger upphov till en livslång svåruthärdlig saknad

Hilda Maria Granlöf (född Sohlin)
Född 1895-12-24, Bjärtrå (Y)
Död 1980-08-31, Kramfors, Gudmundrå (Y)

fredag 22 mars 2013

NUET är ALLT



Eftersom NUET är ALLT
så innebär det att NUET även är ALLT förflutet
att NUET är ALLT som komma skall
att DU ÄR ALLT hela tiden
för evigt i ALLT NUET
  

Vilken kanin som helst fattar
att det känns så
i det NUET
då DU kramar om den
och säger
DU ÄR ALLT!


tisdag 19 mars 2013

Idag är det ett år sedan spöket föddes.

Grattis var faktiskt det sista som sades innan spöket föddes. Det försöker jag påminna honom om på hans födelsedag. Och att förlöserskan faktiskt bad om förlåtelse för att det var så det skulle bli.
Och spöket har förlåtit. Spöket säger att det förstår varför den dömdes till förvisning.

Spöket ber dock förutsättningslöst om den försoning som skulle kunna hjälpa honom att finna vägen till ljuset o få påbörja sin resa till fridens land, vilket ju skulle innebära att jag inte behöver uppleva att han spökar för någon någonstans nå mer.
Jag önskar verkligen att jag som en slags födelsepresent skulle kunna säga till spöket att det finns hopp om att det kan bli så.


I 1 Korintierbrevet 13, där aposteln Paulus skriver:
"Om jag talar både människors och änglars språk men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan förflytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.

Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå. Ty vår kunskap är begränsad och den profetiska gåvan är begränsad. Men när det fullkomliga kommer, skall det begränsade förgå.

När jag var barn, talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga. Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.

Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken."



söndag 17 mars 2013

Ikväll för ett år sedan bad jag för teatergruppen.


Idag för ett år sedan tränade vi teater hela dagen. O det började lossna, vi började få till vår föreställning. Jag köpte två Norror på vägen till träningslokalen ovanpå Röda korset. Lätt dem läsa artikeln och jag berättade stolt om min vän som de skrev om. Alla tyckte att hon var så fin, jag minns hur jag såg fram emot att få berätta det för henne.
Då var det flera i teatergruppen som kämpade med livets problem, jag minns att jag ställde mig på knäna vid sängen denna kväll för ett år sedan och bad för dem, för att de skulle få kärlek och vänskap i överflöd. Få vara så glad som jag den dagen kände mig.
O idag ett år senare kan jag konstatera att de löst sig för flera av dem, ja flera av dem har hittat kärlek och lever i dag med den kärleken. Vänner som då hade tappat bort varandra hittade dessutom tillbaka till varandra, och i stort sett har det gått riktigt bra för de flesta av dem.
Dessutom har de börjat få spelningar och kan sprida det kärleksbudskap som föreställningen innehåller, en föreställning där kärleken övervinner fördomarna. En son får komma tillbaka till sin familj trots trångsynthet, lagar och regler. Två som älskar varandra får varandra fast de kommer från olika kulturer som i många hänseenden krockar. Elaka blir snälla, ledsna glada, och ensamma tillsammans. Teatergruppen avslutar föreställningen med att sjunga tillsammans om hur förståelse och kärlek segrade mot alla odds.

Ikväll ett år senare är jag så lycklig för deras skull och ber för att de ska drabbas av ännu mer lycka.

lördag 16 mars 2013

Idag för ett år sedan tyckte jag att jag hade en bra dag.


Jag var bland annat på Norran och hälsade på mina gamla arbetskamrater. Såg då att det imorgon för ett år sedan skulle vara en tidningsartikel som gjorde mig mkt lycklig. Jag gick ner och skulle berätta om vad jag sett. Berättade inte för samtalet var trevligt en då, o tänkte att jag skulle kommentera det efter den publicerats istället.
Jag mådde bra i att det var som du sagt till mig för några år sedan, att vi var vänner för alltid, oavsett vad som kommer att ske, o från min sida så var det så och är också så för alltid. Jag minns speciellt att du brukade anförtro dig till mig om sådant som just bara vänner anförtror sig till varandra om, och bara för ett tag sedan hade du sagt att varför du gjorde det var för att jag betydde mkt  mer för dig än andra. Förlåt om jag nu berättar detta, men att du och jag var snäll med varandra är väl inte dumt att berätta, ingen kan väl tycka illa om att två personer är snälla med varandra? att männsikor är snälla med varandra är ju ett tecken på att de är bra människor, att oavsett vad som händer så agerar de gott, att de har goda hjärtan innerst inne, vilket jag ännu tror på.

Visst fanns det väl saker som jag ville skulle bli bättre, t.ex. att du oftare o i fler sammanhang, tex då vi träffades ute öppet skulle agera som att det var så, nu trodde jag dock att det blivit mer o mer så eftersom vi så ofta stod och pratade offentligt, o du sa att de var okej att jag stannade kvar och gjorde det då jag frågade upp för att jag var orolig för att du hade för mkt att göra. Men i stort sett var jag nöjd, och hade som accepterat att mitt liv var sådant. För än vad som hände så fanns den vänskapen där, så även om vi inte talades vid ofta så kunde jag då och då få den energikick som våra trevliga samtal gav mig, samtal som gjorde att jag orkade med allt annat som ibland i livet händer. Och jag upplevde det som att samtalen gav dig det samma.

JA idag för ett år sedan så hade jag en bra dag o det väljer jag att vara glad över även idag.



måndag 11 mars 2013

En gåva till dig!

Ja, jag vet att jag inte kan ge bort något du redan fått
men kanske vill jag bara påminna dig om
vad du för länge sen vunnit
Kanske har den inget värde för dig
men det var
det värdefullaste jag hade.
Om du så bara har en droppe av den respekt för gåvan
som jag aktar dig
så vet jag att den värld mitt hjärta lever på
kommer att fortsätta att vara den finaste plats någon kan vistas i.