Tufft att vara snäll ibland...

Hej!

Har ni aldrig känt det som jag ofta gör. Att då jag ska göra något snällt för någon så är jag nervös för att det ska bli helt fel. Att den där glädjen man hoppades att de snälla ger istället gör den man är snäll emot arg, eller att personen man är snäll emot inte alls visar någon tacksamhet, eller inte verkar tycka tycka att det sätt man var snäll på var något speciellt, något märkvärdigt.

O de är inte bara så jag känner det ibland.
Jag minns då jag var barn o de snart blev jul, jag var ett sådant där barn som blev så förväntansfull så att jag var helt upp över öronen på julafton. Vilket ofta resulterade i att jag blev så överspelt att mina föräldrar blev arga o tvingade att plocka ihop mig. Så de flesta jularna så gick jag omkring o var rädd för att de skulle bli så, att jag skulle göra som jag blev förmanad att inte göra.
- Ta det lugnt på julafton Lasse, du får inte skämma ut dig, sa mamma o pappa o blängde på mig med arga ögon som lovade att de skulle minsann inte skulle vara snälla tillbaka om...
Så egentligen så har jag inte så många fina julminnen från min barndom att berätta om.

Då mina barn var i den rätta åldern så var det en jul som de var så upphetsade att då de skulle öppna julklapparna så rev o slet de upp klapparna, o de skrek utöver sig än vad de fick.
- Å en tröja, skrek Andre o log som en sol.
Elin hoppade omkring för minsta sak.
Deras ögon lyste som de vackraste av stjärnor.
Vad gjorde jag?
Jo, jag filmade det, o jag behöver bara tänka på att få se den filmen igen så blir jag glad.Tänk bara att få höra o se
- Å skliskor, å skliskor.

Överhuvudtaget så tycker jag att då någon har lysande ögon så har de, de vackrast ögon som finns. Det är så synd då livet tar dessa iväg från så många. Men å andra sidan så glädjer det mig så fruktansvärt mycket att få se då de jag verkligen gillar tittar på mig med sådana glada och underbart tacksamma ögon, då man gjort något snällt o får den belöningen.
Så därför så vågar jag fortsätta att planera för att göra snälla saker, för får jag åtminstone någon gång den belöningen jag önskar så är det värt allt. Men får jag det inte så vet jag ändå innerst inne att jag iaf varit snäll, o inte behöver sova dåligt för att jag varit det.

Kram på er alla