Till mina skrivna rader,
som inte funnit stigen ur den ensliga skogen,
som inte hittat solstrålarna som belyser,
som inte lockat fram näktergalens vägbeskrivande sång.

Till de bokstäverna
som dolt toner i mörka moln för änglarnas klarsjungande kör,
som i stormande vindar diktats för att skymma de oföddas vagga,
som knycklat ihop rosenbuketterna i ett trångt fångeshus.

Till mina oskrivna ord,
som skall finnas i källan som ännu inte byt vinterdräkten
som inte vågat formulera sig öppet inför själarnas spegel
som ibland smygtittar lite nervöst in i hovets paviljong.