Om då

Som nyanserna i mitt minne, i mitt sinne, om hur vi var.
Var det enklare då, eller har tiden helt enkelt stökat om i våra förråd?
Vi väljer ofta att glömma
Det är skratten vi vill minnas.
Det som var vackert då är vackrare nu.
och det är så vi vill minnas att vi var, där vi var…

It all makes perfect sense,

But that something make perfect sense is actually a wish.

...

En enkel bara så här,
en,
det är jag.

… orsakad från tidernas första soluppgång,
utan undantag, utan en saga, utan någon annan väg att välja.

Hej
Vinka till mig.

… undrar om den sista solnedgången.

Till mina skrivna rader,
som inte funnit stigen ur den ensliga skogen,
som inte hittat solstrålarna som belyser,
som inte lockat fram näktergalens vägbeskrivande sång.

Till de bokstäverna
som dolt toner i mörka moln för änglarnas klarsjungande kör,
som i stormande vindar diktats för att skymma de oföddas vagga,
som knycklat ihop rosenbuketterna i ett trångt fångeshus.

Till mina oskrivna ord,
som skall finnas i källan som ännu inte byt vinterdräkten
som inte vågat formulera sig öppet inför själarnas spegel
som ibland smygtittar lite nervöst in i hovets paviljong.

Jag är ett litet spam som inte vill nå annat än att du skall läsa mig,
behålla mig.
Och jag kan inget annat göra än att sändas till dig,
reta dig.
Värde får jag först när du inte längre slänger bort mig,
kramar mig.
Så snälla glöm din papperskorg, ge mig istället din omsorg.

Funderar på om jag skall elda upp din dagbok i en skål,
eller om jag skall publicera raderna i en allt för kort bok.
Men helst vill jag att du i framtiden ska skriva fler dagböcker
om vad vi två gör tillsammans då.

Tänker på dig när stjärnorna blinkar blygt om natten,
drömmer om att även du tänker på mig någon gång iaf och ler.
Och skulle vi under ett kort ögonblick tänka på varandra samtidigt,
ja då tror jag på att vårängens dagg blänker av hopp i gryningen.

Rösta för något

Då du röstar, rösta inte emot något. Rösta för något.
Om du röstar på de rödgröna rösta inte på dem för att du tycker att de blåas politik är så hemsk, utan för att du ser möjligheter med oppositionens politik. Rösta inte heller på regeringspartierna för att du är rädd för socialism eller miljökämpar, utan rösta på regeringen för att du vill ha de liberala eller konservativa lösningar som regeringspartierna förespråkar.
Rösta inte emot någon pariledare eller politiker utan rösta för det partiet som du anser ha bäst politik.
Rösta inte heller på ett parti därför att du tror att dess politik ger mest fördelar till just dig, utan rösta på ett parti för att du bedömer att dess politik gynnar flertalet, så stor del som möjligt av vårt land, hela världen, och det som du tror blir bäst i framtiden.
Rösta inte på de som satsar mest på ungdomar för att du är ungdom. Rösta inte på de som har bästa barnfamiljepolitik för att du är en del av en familj. Rösta inte på de som gynnar en landsända mest för att du bor där. Rösta inte på de som ger pensionärerna mest pension för att du är pensionär.
Rösta på det parti som du bedömer att det har den politik som bryr sig om så många som möjligt utan att trampa på några.
Rösta Inte emot något, mot några eller för att du är rädd. Rösta för möjligheter, för något, för att du vill väl.

Intellektuella utmaningar.

En av de fördomar som finns är att de som är duktig på matematik eller teknik är intelligenta. Utan att påstå att det är fel vill jag här granska den intellektuella utmaningen som de områdena är.

Då vi lär oss att räkna upptäcker vi snart att matematiken har definitiva lösningar på problem. 1+1=2. Så är det med de flesta matematiska problem, de har lösningar. En del av lösningarna är så avancerade att de kräver hög intelligens och förmågan att hålla ihop avancerade kombinationer för att lösa dem.

Teknik påminner om matematik då en tekniker skall räkna ut hur någon skall göra för att tillverka något. T.ex. en altan som jag själv byggt ett par gånger, vilket naturligtvis gav mig tillfredställelse då jag var klar. Det går att påstå att teknikerna kan finna lösningar på de flesta problem de ställs inför. Den stora skillnaden gentemot matematiken är att det ofta finns flera alternativa lösningar på problemet. En altan kan byggas på olika sätt.

Men eftersom båda två av dessa vetenskaper har lösningar så är frågan om de verkligen är tillräckligt intellektuellt utmanande. Om vi har ett problem och kan lösa det så är ju allt slut sedan. Skulle det inte vara mer intellektuellt utmanade att istället syssla med något som det tillsynes inte finns några lösningar på även om det verkar vara så att det är fallet att det är så?

Ta problemet med fri vilja, de flesta tror att vi har fri vilja, några inte. Däremot har ingen ännu kunnat bevisa att vi har det eller att vi inte har det. Och frågan är om någon någonsin kommer att kunna det. Att då försöka hitta vägar för att bättre förstå detta problem, är inte det mer intellektuellt utmanande än att sysselsätta sig med ett problem som har en lösning? Och att dessutom försöka hitta bättre bevis för något som vår logik eller intuition säger att det inte är sant är inte det en ännu större utmaning? Ex många av trosfrågorna. Finns Gud? Får verkligen ett medium kontakt med de döda? Är verkligheten en illusion? För mig känns det som om att det t.ex. är ologiskt att det kan ske något utan någon som helts orsak, att då försöka hitta hållbara teorier som hävdar att det är möjlighet att det kan ske, är inte det en verklig utmaning?

Än en gång så vill jag inte hävda att det inte krävs intelligens för att hålla på med matematik eller teknik, tvärtom. Men jag ställer mig frågan om dessa områden verkligen är så utmanande att det kan bli tillräckligt stimulerande att syssla med dem då det finns lösningar på problemet?