I affekt.

När man upplever starka känslor såväl positiva som negativa är det lätt att hamna i affekt. Att inte se klart o missa detaljer, vilket kan skapa en åtminstone mer eller mindre modifierad bild.

Ju mer sårad/glad/arg/rädd eller vad de nu är för känsla det vid tillfället handlar om kan modifiera bilden mer ju starkare den är.
Det kan faktiskt räcka med att man är misstänkt gentemot något för att man kan skapa sig en felaktig bild, bli rädd för något som man inte behöver vara rädd för, eller tro något om någon som de inte gjort.

Orsaken till det kan ju vara att den man anklagar har gjort saker tidigare, och att man därför drar slutsatsen att det är den personen igen. Lite som i sagan när herdepojken skojar med byinvånarna och ropar att vargen kommer. Den tredje gången han ropar är vargen där på riktigt och ingen tror honom.

Jag minns en gång då jag fick ett mail som jag trodde skulle vara hur elakt som helst emot mig, o det var just så jag tolkade det då jag läste det i den affekt som den rädslan försatte mig i. Jag blev så sårad att jag tänkte sända tillbaka ett jätteledset mail. Men jag lätt bli i ett par dagar och då jag läste mailet igen insåg jag att det faktiskt var en inbjudan till försoning. Och så blev det, en försoning och vänskapen räddades.

Jag kan komma på fler tillfällen i mitt liv med liknande händelser. Kanske är det så att då man varit t.ex. mobbad att man oftare ser tecken på att någon vill en illa än vad man skulle göra annars. Precis som när man misstänker någon för att de gjort något emot en förut.
Det är så synd för det blir oftare svårare att reparera då man agerat i affekt, det man gör i affekten kan bli ett bevis för den andra sidan att det de påstod är sant fast det inte är det.

När man sedan i efterhand, då man inte är i affekt längre ser de där detaljerna som är felaktiga i ens bild, ja då finns tyvärr ibland inte möjligheten kvar att bevisa att så var fallet. För den som t.ex. skojade att förklara för den som tidigare varit mobbad att de inte menade o kränka den, eller för den som blivit felaktigt anklagad för något som den inte gjort att de inte gjort det. Vilket också kan medföra att den eller de som verkligen gjorde det kommer undan, och kan göra det om och om igen i vetskapen att någon annan kommer att få skulden.

Önskar att det vore möjligt, som filosofen Spinoza ville uppnå med sitt arbete om känslor, att vi skulle lära oss att ha sådan kontroll på vårat känsloliv att vi inte agerar då vi är i allt för kraftig affekt.

Då jag var nyklippt av den Irländska hårfrisörskan på Las Palmas så var jag i en sådan affekt pågrund av hur fin frisyr hon givit mig att jag tyckte att jag såg bra ut fast jag var hemskt rödbränd av solen. O i affekt  bad jag henne föreviga hur jag såg ut.
Hjälp!
Lär mig att uppnå kontroll Spinoza!