Att komma undan

En filosof jag läste om igår påstår att:
- Betydelsen är besjälad av intentionen.
Oj, så bra. Men ju mer jag tänker på det desto mer dimension i hans påståeende finns det. =). Ska inte veckla in mig i vilka olika sätt intentioner kan impliceras och synas i det som sägs. Problemet är dock större i det skrivna språket. Hur lätt är det inte att missförstå vad som skrivs pågrund av att man av en eller annan anledning inte riktigt anar intentionen av det som skrivs på samma sätt som vi gör då vi pratar med varandra. En annan spännande aspekt är ju förstår också hur det som sägs betydelse påverkas av mottagaren. Det är väl fel att säga att det också är besjälad. Men att det är viktigt det är inte svårt att inse.

Hur komma undan?

Genom att gömma sig? Att fly? Att dricka en massa? Att bo i en koja i skogen? Att arbeta som f-n? Att engagera sig i något uppslukande? Att träna på gränsen till vansinne? Se på TV hela tiden? Spela tv-spel? Gå på Idoluttagning och sjunga som en kråka? Läsa böcker jämnt? Plugga nå skitkrångligt?
Skriva poesi, prosa och kanske böcker? Springa, skrika och slåss? Spela upp alla pengar på poker, bingo eller trav? Spela musik, dansa och eller sjunga? Be, bli spådd, meditera, eller gå till kyrkan? Spela teater, lajva eller inbilla dig en massa? Dejta, hånglas och missbruka sex? Gifta dig, skaffa barn o leva värsta Svensson liv fast du inte vill ? Göra allt för mammas skull, inte följa ditt hjärta och vara rädd för att det du känner är något som andra har fördomar emot? Vara tyst, gå undan och ställa sig i hörnet? Ljuga, skryta och snacka skit om hur dåliga andra minsann är? Chatta, skratta åt vad så kallade vänner gör på facebook eller skriv om hur synd det är om dig i en blogg? Tjura, inte lyssna och skylla på andra? Förstöra, snacka skit eller bli en bitter gubbe/kärring? Flytta, göra något annat eller låtsas som ingenting? Bli kristen, buddist eller domedagsprofet? Gå i kloster, ligga på spikmatta eller bli martyr? Gå på gudstjänst, göra regression eller gå på droger? Blunda, försvinna eller dö? Aktivera dig politiskt, bli nazist eller president i USA? Demonstrera, spraja en vägg eller bli terrorist? Försöka förstå, ge förlåtelse och ta på dig all skuld? Spela glad, lugn och låtsas vara utan bekymmer? Röka på, slå på eller krossa spegeln? Hota, spy eller äta en hel burk surströmming? Stå på dig, hämnas genom att avslöja hur det minsann är eller bara sabba allt man kan för varandra? Hata eller älska, gråta och hoppas? Eller, bara försöka komma på någon bra slutklämm i en dåligt skriven blogg?

Vad är ditt sätt att komma undan? Fungerar det? Finns det verkligen något sätt att komma undan som funkar?