fredag 7 december 2012

7 Decemberljuset

Minns inte början bra. Där jag bodde (var de nu var) så var det så fullt och jag blev tvingad att ta med de två kritvita kattungarna till en fest i ett hus i kvarteret nedanför mitt barndomshem. Fast än att jag visste att de som hade festen hade en hund så måste jag ta med katterna (drömmen glömde tydligen bort att jag är allergisk emot pälsdjur).

Trots att katterna är jättesmå så är hundvalpen hos vännerna mindre och förlorar direkt en brottningsmatch mot en av kattungarna. Värdarna påpekar o jag håller om att detta inte går. Jag måste gå till mitt gamla barndomshem med de två så lysande vita kattungarna.
De ska ha en fest där också. Det är min syster som ska ha fest för andra dagen i rad (fast hon i verkligheten aldrig är där), den som de hade igår var jag inte heller inbjuden på fast hela släkten varit där. Under den här festen så hade jag fått för mig att de anlitat någon som skulle ha hand om en hund på övervåningen. Jag går dit, syrran har knappt tid att säga åt mig att jag inte kan lämna kattungarna där. De startar festen med folk från hennes gamla familj, och kanske min mor fast hon inte bor i den kåken längre, bara min far bor där i verkligheten, men han ser jag inte till och ingen av de som är där verkar ha tid med mig.


Av någon anledning så har jag tydligen släppt de små vita kattungarna ner på marken. På den långa uppfarten framför huset springer de runt i snön. Jag förstår att det inte är bra, försöker fånga dem, men än hur jag slänger mig i snön så kommer de undan. Förstår att de är glada över att vara fria, och att de tycker att de är roligt att smita undan. De springer mot ett litet hål i marknivå i den ca en och en meter höga snövallen. Jag efter. Då de springer under så lossnar en stor halvtinnad snöklump över dem. Skriker nej. Börjar i panik gräva efter dem. Tror efter en stund att jag bara kommer att kunna rädda en eftersom den ena hann så långt inunder snöklumpen. Snön tinnar o de bildas stora pölar av smältvatten just innanför där jag gräver. De kan drunkna också. Måste hitta dem, åtminstone deras lik. Mer vatten, nästan allt färdiggrävt.

VAKNAR.

Och oj med en hur obehaglig känsla som helst.
O varför slutar så ofta drömmar innan det är klart? I detta fall innan jag hittar kattungarna, levande eller död? Så att jag veta, får frid i det.
För att bespara mig smärtan om de slutar hemskt? Eller för att de drömmen handlar om inte är färdigt i verkligheten?





1 kommentar:

  1. Marie Andrén drömtydare tolkar min dröm så här fint:
    Hej Lars.Jag börjar faktiskt med slutet och dina undror. Jo då e de såm finurligt att drömmen är en historia i ditt liv och den visar hur du mår,vad du känner och vilka val du gjort eller vill göra..Men såna här drömmar har självklart inget slut därför att det är du som står i ett vägskäl och ska välja slutet själv. Så den friden och alla frågor är också en del av den röda tråden som finns i dröm...I det undermedvetna finns det frågor/känslor m.m som sakta puffar sig fram till det medvetna och skapar då tillsammans en dröm för att ge dig ledtrådar vad som händer och vart du är på väg. Japp, det var det, nu till drömmen.
    Det är en ledsen dröm, handlingsförlamning och utanförskap. Från början verkar du ha koll på ditt liv, att det är hanterbart och du verkar försöka lösa problemen på ett bra sätt. Snön som kan i början verka bara vara snö, visar sig vara "frusna känslor"- Du håller inne med det mesta, tar inte plats/säger ifrån. Kattungarna symboliserar i denna dröm en bit av dig själv och där drömmen visar dig hur du tar hand om dig själv. Sen symboliserar kattungarna också lite grann av det som finns just omkring dig, hur du sköter det. Det kan vara vad som helst, som t.ex städa, eller fixa något som du inte orkat tagit tag i. Jag får dessutom också en känsla av att du hjälper andra för mycket istället för att tänka på dig själv i första hand. Ja sen blir drömmen väldigt rörig och du finner inget fotfäste, försöker ändå lösa det på det bästa sätt. Men det funkar inte, det är då du blir av med kattungarna,snön smälter och vattnet tar över. Vattnet som du vet, är ju dina känslor och här talar drömmen tydligt om att nu har det helt enkelt blivit för övermäktigt...Så nu sitter du där i ett vägskäl och får välja slutet själv....Hoppas detta är till hjälp för dig Mvh marie

    SvaraRadera