Hej!
Det var ett tag sedan jag skrev till dig. Ja, du vet livet, en massa saker händer o man sveps med i det. Jo, visst det är en prioriteringsfråga. Men även om jag då alltså valt att utföra alla dessa plikter istället för att skriva till dig så lovar jag med hela mitt hjärta att jag hellre hade skrivit till dig än att utföra plikterna. Eller, allra helst hade jag velat träffas, pratas vid, ha kul tillsammans, eller att bara få vara i din närhet. Den närheten.
När?
I alla nu som komma skall o fler om det nu går. Men det enda sättet att med säkerhet alltid få vara med någon i alla nu som kommer att existera så länge den personen existerar är att vara den personen. För är det någon du aldrig kommer undan i ditt liv så länge du lever så är det just du, mig är det lättare för dig att slippa, men det vet du ju redan. Likväl som att jag fått lära mig att jag inte alltid kan vara med dig, förmodligen inte ens något nu till. Men för mig är det inte lätt, inte ens lättare än att slippa undan mig själv, det är det som är svårast av allt. Att inte vara i din närhet. Den närheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar