Fredagen den 13. EN DÅ

Skall vara jätteintelligent och inbilla mig att det är relevant att skriva om otur idag. Idag, fredagen den 13 november 2009.
Slumpen är ingen tillfällighet, är en slutsats som inte är svår att komma fram till även om det ibland händer saker som är så otroliga att det inte verkar vara sant. Om det är så att slumpen inte är någon tillfällighet, så kan det inte heller vara så att tur eller otur inte är en tillfällighet. Orkar inte förklara varför. Men tänk på det så kommer du förmodligen fram till samma sak.
En dag som denna så finns det en faktor till som spelar antalet otroliga oturtillfällen i handen. Att våra sinnen kommer att vara mer vaksamma gentemot sådant som kan kallas otur. Dessutom kanske många av oss kommer att tycka att sådant som vi inte tycker är otur annars, är otur idag.
Oj, så jobbigt, så tråkigt, och oj så tråkig jag är som i min blogg måste skriva om sådant som är självklart för alla som någon gång tänker efter. Att jag skriver om det har nog med att göra att jag tänkt efter minst av alla, och sist om det…

Nä, nu vill jag att något skoj ska ske, att så många som möjligt upplever något som tillsynes verkar vara tur. Att så många som möjligt upplever sig vara mer omtyckta, lyckliga och mer optimistiska inför framtiden.
Att just DU får en god önskan uppfylld.
Själv skall jag därför ägna mig åt att försöka göra andras dag bättre. Det borde ju inte försämra oddsen för att det blir en bättre dag iaf.
MEN JAG ÄR NERVÖS:
Skall träffa min handläggare i filosofin som nu har haft möjlighet att läsa mitt utkast till magisteravhandlig. Visst det är bra med kritik, massor av kritik. Men oj så jobbigt det skulle vara om det jag gjort inte ens är värt att bygga vidare på. Om jag får lov att börja om från början. Men jag vill inte heller att han skall säga att det är bra bara för att vara snäll. De hjälper mig inte alls. Men han kan ju bjuda mig på lunch efteråt =).

Måste erkänna att jag längtar efter en inbjudan till något skoj. En ”bara för att det är trevligt att ha med mig” inbjudan. Inte en inbjudan för att jag skall göra någon tjänst. Skjutsa, laga mat, uppträdda eller vad de nu må vara. Och inte heller för att det känns som en plikt, för att vara snäll, eller för att någon läst det här och vill uppfylla min önskan. Mhh, undrar om jag inte ställt så många krav på denna inbjudan nu att den i det närmaste är omöjlig att ge mig =). Men jag längtar efter den EN DÅ.