tisdag 5 maj 2009

Kanske ett långt inlägg...

I morse då jag gick tillbaka till stan efter att ha lämnat Tages bil på verkstan så sken solen så där mystiskt genom molnen. Det var vackertkonstigt på något sätt. Som om jag befann mig i en saga. Och vem vet det kanske jag gör. Det bästa med sagor är att de slutar lyckligt. Vi får väl hoppas på att det är en saga. Även om det iofs innebär att jag är en litterär figur. Men det är jag ju i så fall inte medveten om så...

Igår så snurrade allt. de ringde det mailades och det kommenterades. Det går inte att komma ifrån att Norran har en enorm genomslagskraft. Tidigare har folk ringt och gråtit då de läst boken. Nu hörde gamla vänner av sig och frågade om jag tyckte att de var de dumma. Observera att det var de som var riktigt snälla som hörde av sig. De som inte ens i närheten var skyldig till att ens göra en fluga förnär. Ja , kanske är det så att snälla människor hela tiden är orolig att göra andra illa. De är nog så att det är de som inte är oroliga och som tycker sig ha orsaker till vad de gjort som egentligen borde ringa.
I Gardells böcker skyller tjejerna i klassen som just retat Jenny på att hon luktar så illa. Det är de som använder ursäkter som. "Men han är ju så tyst. Hon pratar ju så mycket. Är så small, så tjock. Är inte som andra, har föräldrar som inte tar hand om sig ordentligt. Men hon kommer ju från ..., hon är ju så lättfotad, han vill ju alltid bestämma, hans föräldrar drogar ju, han har ju ADHD, hon är ju så blyg" o.s.v. De är ni som skyller det ni gjort emot någon på något sånt eller annat som har personer ni bör ringa och be om ursäkt till.
Ni som lider av dåligt samvete och är oroliga för att ni gjort någon ledsen, ni har oftast ingen orsak till att ringa. men gör det endå. Det finns så många situationer som missupfattas, och att reda ut dem löser ofta det mesta. Jag har en vän som vid flera tillfällen berättat med gråt i halsen hur mycket han ångrade det han gjorde vid några tillfällen. men han är förlåten, förståd, och jag vet att han har ett gott hjärta. Jag har väl också gjort saker som jag plågas av under mina mardrömmar.

Hör av er till de ni bör höra av er.
Att bära omkring på dumma hemligheter mall sönder ens inre.

På tal om det inre. Den seanste tiden har det varit så mycket att mitt inre inte bara snurrat, utan det har snurrat i någon form av kaos som egentligen inte går att kalla för cirklar. Och nu snurrar dessutom världen runt om mig. Och inte bara runt om mig. Jag är centrumet för en hel del av snurrandet. Men det är nästan uteslutande varma omtänksamma vindar. Jag är starkare nu än någon gång tidigare. Så skulle vindarna förvandlas till storm så är jag beredd.

På tal om vindar. Med åren så har faktikt ens drömmar stillats. Då man var yngre var det full fart som var önskemålen. Oavsett vad det gällde. Boende (överallt o nära), karriär (mycket o pengar), resor (se allt och överleva knappt), nöje (party och färgade drinkar) eller kärlek (häftigt och mycket). Nu är det mer att få njuta av att vara. En fridfull plats att bo på, ett jobb som man mår bra av, resor till fina platser, nöjen som ger något till ens inre, kärlek som är sann o mysig, helt enkelt ett liv som ger frid.

Imorse så skjutsade jag Åsa till jobbet. Efteråt tog jag en sväng igenom Skelelftehamn, Ursviken o Bergsbyn. Ja det var bara Bureå av de platser jag bott på i kommunen jag inte hann till.
Jag fick en känsla av att jag gjort mitt här. Vet inte om det innebär att jag bör flytta eller om jag ska dö snart. Men det en känsla i mig som om jag levat ett helt liv redan. Att det är dags för ett nytt. Vad jag menar med det vet jag inte riktigt. För det var bara en känsla. Det jag har i detta liv är mig varmt och kärt och jag vill behålla det. Ingen tvekan om det. Så ibland så kanske man kan undra vad som egentligen snurrar i ens skalle. Tänk att föddas om igen. Börja om. Tonårsproblem. Att inte få leka vad man vill för föräldrar som inte förstår. O tänk så hemskt om man minns detta liv då. Ja menar. Det lär väl ta nästan 20 år innan man får njuta av t.ex en öl igen. Ja, ja. Nu har jag svammlat nog.

Ta hand om varandra. Gör någon glad. Förlåt någon, ja alla.
Och kom ihåg att
"Bry sig" går före pengar makt och regler, att
"Bry sig" går före ägodelar, prestige och egen vinning.

Gör något snällt för någon inkognito och ta inte åt dig äran.
Det är verkligen att vara snäll.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar