där jag bor.
Står den vän jag har haft kvar sen jag inte ens fyllt 6år och är hotfull emot hans bäste vän nuförtiden.
Jag acceptarade aldrig att han var så. Jag accepterade de 20 första åren, varför???
Jo, för att
Ja va f-n
vad vet jag.
Han är inte ond, bara dum ibland. Någon har inbillat honom att livet är lyckat ifall man lyckas lura till sig lycka, PENGAR, vänskap, KÄRLEK och hopp.
Kan ni gissa hur det gått?
Vad han just är utan. Jag påstår inte att det är stora bokstäver.
Snälla gud. Hjälp honom. Hjälp alla som hamnar så snett av den ena eller andra orsaken. Om jag måste ta en del av den lycka som jag har framför mig och ge till honom, till dem, bestämmmmm. Men snälla Gud straffa mig eller framför allt inte de andra som står mig nära istället. Inga av mina offer i mina böner som du lyssnat på har varit emot någon annan, har de låtit så har det varit någon språklig konstighet, alltså att jag inte lyckats förklara mig ordentlig, eller för att jag varit sårad. ledsen, arg.
Gud vad svårt det är att överlåta lycka, för hur kan någon veta vad det innebär, jag gör inte det. T,ex så ställde jag upp, morgon som kväll o lyssnade, gav och till o med tog emot skit för att hjälpa. Vad jag glömde och vad som Åsa påmint mig om. Är att man inte kan ge ifall man vill, eller tycker att man borde få något tillbaka. För då man givit så är det inte så att man kan kräva, man får bara ta emot de man får, inte kräva rättvisa eller att få tillbaka. Bara hoppas. Tvång som jag såg utövas idag av en som jag trodde annat om är inte sånt som borde segra även om inte rättvis finns på det sättet.
Eller, bestämt vad du tycker, själv, vad du själv känner, vem du älskar, och vill , även om du inte får det att fungera jämnt. Men det är ingen annans fel att du inte är IQ nog o inte fått till det jämnt. Så därför
Hon är lika snäll som klok. Han lika bra som allt. Förändringar förändrar inte värdet av dig, mig , eller någon annan, bara av vad vi gör, är inget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar